# ID: svediakorp-gov481379
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 356
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Världshandelsorganisationen står alltså i begrepp att förklara att gemenskapens system med importlicenser för bananer inte är förenligt med frihandelsreglerna, åtminstone så som organisationen tolkar dem.
Men detta system, som ger företräde till utomeuropeiska bananer eller bananer från missgynnade AVS-länder, vilka vi har för avsikt att stödja, verkar vara oumbärligt för att ekonomin i dessa regioner skall överleva.
Europaparlamentet står nu på nytt inför de katastrofala konsekvenserna av avtalen från Uruguayrundan, som parlamentet i största okunskap godkände utan att först kontrollera huruvida avtalen verkligen tog hänsyn till sociala, hälsomässiga, kulturella eller miljömässiga snedvridningar i den internationella handeln.
Det är inte för att dra upp det förflutna som jag påminner om dessa fakta, utan för att understryka att det finns dåliga och bra rådgivare på europeisk nivå.
Kanske borde vi läsa debatterna i GATT en gång till, se vilka de dåliga rådgivarna var och sedan dra slutsatser av det.
I ett försök att rädda de utomeuropeiska områdena, trots WTO: s fördömanden, finns det i utkastet till Amsterdamfördraget en artikel 227 (299 enligt den nya numreringen), som skall underlätta särskilda subventioner till de yttre randområdena.
Detta skulle då leda till att systemet med importlicenser, som gjorde att de utomeuropeiska områdena kunde leva på sin produktion, ersätts med ett system med statliga subventioner som kommer att göra befolkningarna i dessa regioner beroende av stöd.
Tanken slår mig att det mest liberala av dessa två kanske inte är det man tror.
Kommer inte WTO dessutom att en dag angripa det system som beskrivs i artikel 227?
Det finns ingenting som utesluter det.
Herr ordförande!
Vi anser därför att den enda lösningen är att på nytt inleda internationella handelsförhandlingar, för att en gång för alla ge de sociala, hälsomässiga, kulturella och miljömässiga frågorna sin berättigade plats, och vi kan redan beklaga att kommissionen i sitt utkast om jordbruk i sin Agenda 2000, än en gång bara verkar ha som mål att ansluta sig till världsmarknadspriserna.
