# ID: svediakorp-gov481341
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 749
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina högt ärade damer och herrar!
Till att börja med får jag hänvisa till - jag skulle annars inte vilja förlänga denna formella debatt om förfarandet - att jag hade bett om att man i dag skulle behandla just denna rapport först på grund av dess betydelse.
Först skulle jag dock vilja tacka alla dem som bidragit till framtagandet av detta betänkande, särskilt jordbruksutskottet och föredraganden, fru Hardstaff, men också alla andra utskott för deras positiva bidrag och för den ingående, välvilliga behandlingen av förslaget.
Vi eftersträvar med detta förslag två skilda mål.
För det första tjänar detta förslag till att informera konsumenterna om garantierna, som de nya märkningsdirektiven för nötkött påbjuder, vilka infördes med direktiv 820 / 97.
För det andra skall de marknadsförings- och reklamkampanjer för främjande av förbrukning och marknadsföring av nötkött, som skall genomföras av handeln och dess branschorganisationer, inte medfinansieras av gemenskapen enbart i gemenskapen, utan också i tredje land, så att nötköttssektorn, som har råkat i kris på grund av den starka konsumtionstillbakagången, skall kunna återhämta sig.
Detta får inte glömmas bort här!
Det viktigaste ändringsförslaget är ändringsförslag nr 1, som gäller förslagets rättsliga grundval.
Mot bakgrund av parlamentets argument och kommissionens ordförande Santers garanti kan kommissionen förklara sig delvis införstådd med ändringsförslag nr 1, och godta artikel 129a som tillägg till artikel 43 som rättslig grundval.
Vad gäller ändringsförslag nr 7 och nr 15 om definition av kvalitet på nötkött, som är föremål för detta marknadsföringsprogram, så har denna definition redan tagits upp i en kommissionsförordning.
Därför är dessa ändringsförslag överspelade.
Som föredraganden redan har rekommenderat, så skall alla slag av slaktkroppar omfattas av de befrämjande åtgärderna.
Då de nya märkningsbestämmelserna är gemenskapsbestämmelser, är jag övertygad om att informations- och reklamåtgärderna för dessa bestämmelser undantagsvis till fullo måste finansieras av gemenskapen.
Följaktligen kan jag också godkänna ändringsförslagen 4 och 12.
Ett av de viktigaste målen för detta totala förslag är att ge förbrukaren en garanti för att man ska kunna spåra produkterna.
Vad gäller befrämjandet av den direkta marknadsföringen, så måste denna direkta marknadsföring självklart motsvara de gemenskapliga kvalitets- och spårbarhetsåtgärderna eller -direktiven och framför allt också de veterinärhygieniska föreskrifterna.
Därför kan man endast delvis ta hänsyn till ändringsförslaget, som av er formulerades i den riktningen, om dess ordalydelse modifieras på motsvarande sätt.
Dessutom kan ändringsförslag 13 inte antas i sin nuvarande form på grund av risken att man då inte skulle uppnå spårbarhet.
Inte heller kan ändringsförslagen 6, 10, 16 och 17.2, om uppmuntrande av ursprungslogotyper och -symboler antas.
Förslaget i sig självt innehåller redan regler för denna tillämpning bland de av gemenskapen fastställda villkoren.
Enligt kommissionens uppfattning bör uppmuntrandet av dylika ursprungslogotyper och -symboler även i fortsättningen överlåtas på handeln respektive dess branschorganisationer, som ställt förslaget.
Detta kan också regleras av de ansvariga inrikespolitiska myndigheterna, om de finner det nödvändigt.
Vad gäller ändringsförslagen 5, 8, 17, stycke 3, och 19 vad gäller deltagande av nationella institutioner och organiserande av tekniskt stöd, så må det betonas att det är en uppgift för ansvariga inrikespolitiska myndigheter att övervaka varje kampanj, och att handeln och dess branschorganisationer måste ställa sina förslag till de ansvariga inrikespolitiska myndigheterna.
Detta hänger ihop med subsidiaritetsprincipen.
Vi å andra sidan bör garantera den nödvändiga flexibiliteten.
Om de inrikespolitiska myndigheterna anser det ändamålsenligt, kan de föreskriva hörandet av särskilda instanser.
Därför är de ovannämnda ändringsförslagen meningslösa, eftersom de motsäger dessa grundläggande principer.
Slutligen är ändringsförslag 2 överflödigt ur kommissionens synpunkt, och ändringsförslagen 13, 14 och 17, stycke 1, är delvis oklara eller framför allt oförenliga med förslagets mål.
Därför kan kommissionen inte godkänna dem.
Ändringsförslag 18 gäller ändringar som inte kan antas, och måste därför också avslås.
Till slut är kommissionen emellertid beredd att godkänna ändringsförslag 11.
Ändringsförslag 20, som gäller en rapport från kommissionen om genomförandet av detta krav, kan också godkännas.
För förberedandet och förbättringen av kommande kampanjer kommer det att vara till nytta.
Till slut vill jag peka på att eftersom ändringsförslag 1 accepterats, så tillämpas numera också artikel 129, utan att därigenom ett medbestämmandeförfarande avses.
