# ID: svediakorp-gov481294
# author: Mohamed Alí (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 323
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


) Herr ordförande!
Konventionen om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater, som vi diskuterar i dag, kan utgöra ett steg framåt i uppnåendet av detta europeiska rättsområde och europeiska jurisdiktion som, med nödvändig öppenhet och demokratiska garantier, bör komplettera och utveckla byggandet av det ekonomiska Europa, som det tidigare sagts.
Det är dock viktigt att göra några observationer angående detta, både vad det gäller innehållet som i förfarandet för antagande.
Först och främst måste vi starkt kritisera att rådet inte respekterat bestämmelserna i avdelning VI i Unionsfördraget och att konventionen antagits utan att informera eller rådfråga Europaparlamentet.
När det gäller innehållet delar vi målet att förbättra det rättsliga samarbetet när det handlar om utlämningar.
Men att det ska vara tillåtet för medlemsstaterna att lägga fram reservationer till nästan alla nyheter i konventionen gör att värdet av denna beror på om reservationer lagts fram eller ej av medlemsstaterna.
När det gäller förfaranden för utlämning på grund av terrorism, måste vi precis som föredraganden, beklaga att bristen på tydlighet i konventionstexten och misstron mellan medlemsstaterna kan leda till att samröre med eller deltagande i väpnad grupp inte kommer att omfattas av bestämmelserna om utlämning.
Detta saknar mening i ett område med frihet och demokrati där det inte finns utrymme för politiska brott.
Det är viktigt att framhäva att utlämning alltid måste ligga i de rättskipande organens händer och inte i de verkställandes, med tanke på att överlämnandet av ansvaret för besluten till regeringarna skulle göra att individens rättsliga garantier blev sårbarare.
Slutligen är det viktigt att gå mot ett automatiskt utlämningsförfarande inom ramen för området med frihet, säkerhet och rättvisa, i syfte att uppnå ett europeiskt rättsområde och en europeisk jurisdiktion, som respekterar de grundläggande rättigheterna, den demokratiska kontrollen och bibehållandet av förfarandents rättsliga karaktär och utan att skada medborgarnas rätt till försvar.
