# ID: svediakorp-gov481291
# author: Nassauer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 425
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar!
För inte alltför länge sedan dömdes en portugisisk medborgare lagenligt för mord till livstids frihetsstraff.
Förargligt nog lyckades han fly från fängelset och ta sig till Portugal.
Förbundsrepubliken Tysklands krav om att den lagenligt dömde mördaren skulle utlämnas till Tyskland för att avtjäna sitt straff, avvisades av medlemslandet Portugal med den motiveringen, att det i Portugal inte finns några livstids frihetsstraff.
Därför kunde utlämningsbegäran inte beviljas.
Detta fall beskriver exakt det problem som det här handlar om.
Tvärtemot vad talaren för Gruppen De gröna sade, så handlar det inte om att riva ned rättsstaten, utan det handlar tvärtom om att först bygga upp den i Europa!
Ty det är inget bevis på rättsstatlighet om ett mord inom Europeiska unionen antingen inte bestraffas alls, eller på helt olika sätt.
Vi upplever här återigen att vi vad det gäller näringslivet har ett stort gemensamt område, men att detta gemenskapliga näringslivsområde inte kombineras med ett motsvarande rättsområde.
Inom näringslivet kan vi otvivelaktigt handla gränsöverskridande - beklagligtvis kan de kriminella, de organiserade också göra det - men rätten har hittills ännu inte i tillräcklig utsträckning satt sig in i dessa gränsöverskridande åtgärder.
Denna överenskommelse är endast ett mycket försiktigt och, som många här menar, otillräckligt steg i denna riktning, som skall garantera att brottslingar inom unionen skall kunna ställas till svars också när de tillgodogör sig de privilegier som unionen annars erbjuder - t.ex. frihet att själva välja arbets- och bostadsort.
Det är inte mer än rätt och riktigt.
När jag utövar kritik mot denna överenskommelse, så är det inte enbart av de orsaker som kollegan Palacio exakt har framfört, och som också kollegan Schulz har nämnt, nämligen Europaparlamentets bristfälliga deltagande, utan också därför att stegen i riktning mot det gemensamma området bara görs i mycket otillräcklig utsträckning, överenskommelsen urholkas av många förbehåll, medlemsstaten Grekland förbehåller sig rätten att inte utlämna någon som anklagas för att ha kämpat för friheten.
Jag kan inte föreställa mig att vi någonstans i unionen har ett så annorlunda frihetsbegrepp, att det skulle gå att gömma brottsliga handlingar bakom det.
Allt detta visar, att vi ännu inte har hunnit särskilt långt på väg.
Trots detta är det ett steg i rätt riktning, och det är nödvändigt att denna konvention snabbt ratificeras, så att den kan träda i kraft.
(Applåder)
