# ID: svediakorp-gov481262
# author: Porto (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 740
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Kommissionens initiativ och Europaparlamentets inställning till handelssektorn med grund i vår kollega Garoscis betänkande, som jag också gratulerar, kommer mycket lämpligt.
Det är imponerande siffror som bevisar dess betydelse, 13 % av unionens BNP och en sysselsättning för 22 miljoner personer (en ökning på 2, 3 miljoner från 1982 till 1992) i 4, 5 miljoner företag, av vilka 95 % har färre än 10 anställda och är utspridda över hela territoriet, från de stora städerna till de mest avlägsna byarna.
Handeln spelar alltså en oersättlig roll inom de ekonomiska och sociala områdena.
Uppfattningen att den inte skulle öka mer är redan överspelad, att den t.o.m. är en onödig mellanfas som höjer priserna för konsumenten och minskar inkomsterna för dem som arbetar med jordbruks- och industriverksamheter.
Det står i dag klart vilken enorm ökning av värdet handeln skapat genom att den styrt konsumentens utgifter, gjort att de lärt känna produkter och erbjudit dem kompletterande stöd å ena sidan och förlängt försäljningsmöjligheterna för dem som ingår i produktionen å andra sidan.
Kommissionens dokument är också uttrycksfullt i det sätt på vilket man understryker handelns sociala roll och, med kommissionens egna ord, " fungerar som medium genom vilket människorna träffas, kommunicerar, skapar kontakter och integreras ", och för många är den " enda regelbundna källan till kontakt och konversation med andra människor och den kringliggande världen ".
Det är alltså inte möjligt att med några få ord sammanfatta de omfattande möjligheter och det stöd som bara handeln kan tillhandahålla.
Vissa utvecklingsriktningar i den moderna världen, som utan tvekan är välkomna, leder fortfarande till uppfattningar - som är väl synliga - om handelns traditionella roll, framför allt vad gäller vissa aspekter på dess sociala funktion.
Det är detta som inträffar med de moderna systemen för distansförsäljning, som postorder, och till och med de stora ytorna, som gör att de små kvartersbutikerna förlorar i betydelse.
Det vore en meningslös kamp att försöka undvika denna utveckling, som ger ökade fördelar för konsumenten.
Vi anser emellertid att det står klart att den småskaliga handeln kommer att fortsätta att spela sin roll och dra nytta av den geografiska närheten och sin personal som gör den oersättlig.
Genom att erkänna dess betydelse, även utifrån politisk synvinkel, i ordets bästa bemärkelse, finner man att vad som är betydelsefullt är att alla, handlare och myndigheter, gör gemensamma ansträngningar för att överbrygga sina begränsningar och stärka livskraften.
För de förstnämnda, för handlarna, gäller det att förvänta sig en ännu personligare anpassning till kundernas intressen eller t.ex. ett bredare utnyttjande av företagsformerna, som medger inköp under bättre villkor.
För myndigheterna gäller att de kan förvänta sig en minskad byråkratisk belastning.
I mitt land skulle detta t.ex. kunna vara underlättande av fullgörandet av skattskyldighet, kreditstöd osv.
I synnerhet måste man ge en bättre inramning åt handeln vid stadsplaneringen, med lämpliga lokaliseringar och hjälp till omstrukturering (t.ex. genom program som Urban-programmet, allmänt utbrett för stadsbebyggelsen, inte bara på de största platserna).
I turistområdena kommer handeln ännu, till nytta för alla, att utgöra en särskilt viktig faktor när det gäller att attrahera människor, vilket ger handelns närvaro ett visst värde.
Också här åläggs de stora handlarna ett stort ansvar för att främja kvalitetsprodukter kopplade till hantverket eller andra regionala tillgångar och blir alltså på detta sätt privilegierade främjare av sin kultur (som kommer att spridas i hemländerna när turisterna återvänder hem med det de handlat).
I betänkandet framhävs även handelns unika kapacitet att främja gränsområdena.
Detta är särskilt viktigt för Portugal, där gränsområdena - inte de inre mot Spanien - är de mest eftersatta och, typiskt nog, har gynnsamma indikatorer bara i städerna kring de traditionella öppningarna mot Spanien.
Med tanke på dessa omständigheter och i stället för att fortsätta att bara privilegiera ett mycket begränsat antal gränsövergångar, är det viktigt att i största möjliga mån öka och värdera kopplingarna mellan länderna.
Vinsterna skulle överstiga investeringskostnaderna mycket.
Det handlar här om fördelar som kommer att öka avsevärt genom införandet av euron, varvid nuvarande kostnader och begränsningar försvinner med behovet av att växla pengar.
