# ID: svediakorp-gov481176
# author: Van Velzen, W.G. (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 944
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, herr kommissionär, ärade kolleger!
I Nederländerna skall den största telekommunikationsoperatören som reklamjippo ge ut ett telefonkort med en " doft " på.
Den nyheten stod förra veckan att läsa i Nederländernas största tidning.
Vad kan inte liberaliseringen av den europeiska telemarknaden leda till herr kommissionär!
I december kommer kort ut på marknaden som luktar gran, fresia, jordgubb eller mint.
Herr kommissionär, jag lovar att ni skall få ett sådant kort så snart det är ute på marknaden.
Men tillbaka till allvaret nu.
Kostnadsberäkningen av samhällsomfattande tjänster är ett tekniskt, men mycket viktigt ämne för det handlar om väldigt mycket pengar.
Vi har i olika telekommunikationsdirektiv definierat vad de samhällsomfattande tjänsterna för telekommunikationssektorn är för något - det anges i fru Reads betänkande om ONP-taltelefoni - och hur finansieringen skall ordnas - det står i samtrafikdirektivet och i det fullständiga konkurrensdirektivet.
Meddelandet ger medlemsstaterna anknytningspunkter för beräkning av kostnaderna för samhällsomfattande tjänster.
Denna kammares utskott för rättsliga frågor och medborgarrätt har uttryckt tvivel över meddelandets juridiska status.
Bestämmelserna i ett meddelande är ju inte juridiskt tvingande och får enligt domstolen inte ge upphov till några nya förpliktelser.
Just där uppstår problemet eftersom operatörerna behöver klara direktiv på detta område medan ett meddelandes juridiska status hindrar just det.
Det är ett viktigt problem, vi får nämligen många signaler från telekommunikationsföretag om att priserna för samhällsomfattande tjänster ligger för högt i ett antal medlemsstater för att lönsamma investeringar ska låta sig göras.
Till det kommer att själva begreppet " samhällsomfattande tjänster " sprider viss osäkerhet eftersom det inte alltid definieras klart och tydligt.
Jag är mycket ororlig över det här.
De europeiska institutionerna kan skapa en fantastisk EU-lagstiftning men om liberaliseringen verkligen skall fungera beror när allt kommer omkring på nya marknadsparters villighet att investera.
Det måste finnas en strikt gräns för vad medlemsstaterna kan finansiera via en samhällsomfattande tjänstemekanism.
En hög avgift för tjänsterna fungerar ju konkurrensförfalskande, stimulerar höga priser för konsumenten och skadar den ekonomiska utvecklingen i Europa.
Jag sa det redan i morse när det andra betänkandet av Read behandlades.
Det bästa skulle naturligtvis vara att komma fram till ett nytt direktiv på detta område men det är antagligen inte möjligt just nu, precis före den fullständiga liberaliseringen, inte heller vill vi öppna Pandoras ask utan stänga den.
På kort sikt skulle en omprövning av kommissionens meddelande leda oss en bra bit på rätt väg, tillsammans med det på förmiddagen antagna ändringsförslaget 11 till Reads betänkande.
Det ger operatörerna viss klarhet.
En teknisk omprövning är också nödvändig och det vill jag visa med ett antal exempel.
Till att börja med: samtrafikpriser, access- deficit avgifter och priser för samhällsomfattande tjänster blandas ihop medan det egentligen är helt olika begrepp: priserna för samhällsomfattande tjänster får bara återspegla de verkliga kostnaderna för de samhällsomfattande tjänsterna och sörja för en avgift från marknadens parter till den operatör som är skyldig att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster; samtrafikspriser är något en nätoperatör tillgodoräknar sig för användandet av sina anordningar.
Access deficits uppstår ur en obalanserad prisstruktur.
I meddelandets bilaga står att regleringen av access deficits är av tillfällig art och får fortsätta fram till den 1 januari 2000.
Utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik håller fullständigt med om detta.
Omstrukturering av priser är ju ett viktigt kännetecken för den avreglerade marknaden och access deficits hör inte dit.
Just det borde dock klaras ut nu.
Jag förstår av mina kontakter att kommissionen ser ONP-taltelefoni som den punkt där detta måste ordnas.
Men någon verklig klarhet kan jag inte se i det här.
Ett förtydligande av allt det här i en rättelse av meddelandet skulle vara till stor hjälp.
Sedan har vi den viktiga frågan: vem får leverera de samhällsomfattande tjänsterna och hur bestäms kostnaderna?
För att börja med det senare, nettokostnaderna: Gemenskapslagstiftningen bestämmer att nettokostnaderna måste beräknas på objektiva, öppna och icke-diskriminerande grunder.
Alla inom sektorn vet att i en avreglerad omgivning krävs det en framtidsinriktad kostnadsberäkning.
Ändå anges inte de exakta kostnadsposter och kostnadstyper som måste beräknas i lagstiftningen och det har sektorn just nu ett sådant behov av.
Punkterna 1-7 i riktlinjerna i detta meddelande ger goda anknytningspunkter.
Tyvärr rör det sig här återigen inte om lagstiftning.
Sedan kommer vi till frågan om tillhandahållandet av de samhällsomfattande tjänsterna.
Man får inte, som kommissionen anger i detta meddelande, automatiskt utgå från att den som nu levererar de samhällsomfattande tjänsterna måste fortsätta med det i en fri marknad.
Det borde även kunna utses olika leverantörer för olika regioner i ett land.
Det är en viktig fråga för jag anser också att det företag som mot de bästa villkoren och mest effektivt kan leverera en samhällsomfattande tjänst även ska få göra det.
Det är lämpligt på en avreglerad marknad, men var hittar vi något om det i EU-lagstiftningen?
Leveransen av den tjänsten kan dessutom innebära viktiga kommersiella och marknadsföringsmässiga fördelar för telekommunikationsföretaget.
Vid beräkningen av nettokostnaderna borde här också hänsyn tas till den så kallade pay or play -taktiken.
Men det står det inte något om i den nya EU-lagstiftningen.
Jag är alltså orolig över tydligheten för operatörerna just nu, när det handlar om finansieringen av samhällsomfattande tjänster.
Jag ber kommissionären om ett brådskande svar på om han är beredd att göra en teknisk omprövning av detta meddelande.
