# ID: svediakorp-gov481170
# author: Brinkhorst (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 371
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Det tydliga budskapet i betänkandet av Moorhouse är, som flera talare understrukit, att vi de senaste tio åren kunnat se en betydande utveckling av förbindelserna mellan Europeiska unionen och Japan.
Vi är nu involverade inom många fler områden än för 10 eller 50 år sedan.
Samtidigt tycker jag att det står klart att det forfarande finns ett kulturellt och politiskt avstånd mellan Europa och Japan.
Även om Förenta staterna, Japan och Europa ofta beskrivs såsom triangelns tre sidor, så står det helt klart att relationerna mellan Europa och Japan, ur japansk synpunkt, är av vad de kunde säga " lillebrors " karaktär, jämfört med dem mellan Europa och Förenta staterna och mellan Förenta staterna och Japan.
Det finns sannerligen inga skäl att sitta nöjd.
Vi kan inte ta det för givet att förbindelserna mellan Japan och Europa kommer att utvecklas lika nära som dem mellan Europa och Förenta staterna eller mellan Förenta staterna och Japan.
Dessutom håller vi på att skapa allt närmare förbindelser med andra delar av Asien.
Förbindelserna med Kina är " unga " på samma sätt som den övergripande säkerhetsrelation som Japan har med Förenta staterna.
För det landet förblir vi det viktiga stödet.
Det elementet bortser man väldigt ofta från i Europa.
Vi vädjar om exakt samma behandling.
Den fråga jag skulle vilja att ni ställer till Sir Leon är om tiden nu inte är inne att söka hitta en bredare, mer strategisk målsättning i våra förbindelser.
Det är märkligt att av alla länder i världen så har Europeiska unionen inga bilaterala överenskommelser med vare sig Förenta staterna eller Japan.
Vi har haft en överenskommelse med Kina sedan 1984, och den kommer med säkerhet att utvecklas.
Vad Förenta staterna beträffar så har våra förbindelser en helt annan karaktär.
Frågan är därför huruvida det vore klokt att eftersträva ett strategiskt ramavtal, som innefattar de olika förbindelser vi har inom de vetenskapliga, ekonomiska, politiska, kulturella och miljömässiga områdena, som ett sätt att säga att detta är den utveckling som ger oss en strategisk länk till framtiden.
