# ID: svediakorp-gov481169
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 425
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Vi har i detta betänkande om de framtida ekonomiska förbindelserna mellan Europa och Japan fäst oss vid några nyttiga konstateranden och rekommendationer, men även vid stora brister.
Betänkandet belyser behovet av att kommissionen i högre utsträckning uppmärksammar effekterna av den bilaterala politik som Förenta Staterna enträget tillämpar - ett land som för övrigt har utsett sig till den multilaterala politikens besjungare i fråga om Japan - för att undvika risken för diskriminering av våra varu- och tjänsteföretag på den japanska marknaden i förhållande till deras amerikanska motsvarigheter.
Detta är emellertid fallet i så väsentliga sektorer som sektorerna för halvledare, mobiltelefoner och bildelar.
Om kommissionen verkligen vill försvara de europeiska företagens intressen, såsom dess uppgift är, borde den följa Moorhouses rekommendationer som med rätta förordar en mycket mer offensiv politik för att undvika att våra företag hamnar i kläm mellan å ena sidan WTO: s fördömanden av Europa till följd av amerikanska klagomål och å andra sidan sektorsavtalen mellan Förenta staterna och Japan, som förhandlats fram utan hänsyn till våra intressen.
Men borde man inte i detta betänkande gett prioritet åt att undersöka vissa för medlemsstaterna strategiska sektorer, och då främst bilindustrin?
Jag hittar emellertid ingen konsekvensanalys av de bestämmelser som kommissionen har antagit på området importkvoter för japanska fordon, och som inspirerats av de amerikanska protektionistiska åtgärderna, och jag hittar ingen rekommendation inför framtiden.
Kan de fastställda volymerna och den uppställda tidsplanen effektivt försvara våra tillverkares intressen och de otaliga Små och medelstora företag som är beroende av dessa?
Vilka blir konsekvenserna när kvoteringen upphör och vilken form av kompensation kommer att begäras?
På samma sätt sägs det ingenting om det sätt på vilket Japan bemödat sig att skydda sina livsmedelsresurser: jordbruksprodukter, förädlade jordbruksprodukter, fiskeprodukter.
Hur kan det komma sig att denna absoluta nettoexportör av varor, tjänster och investeringar har lyckats skydda sina tillgångar när det gäller jordbruksproduktion och jordbrukspriser, varigenom landet undsluppit att anpassa sitt jordbruk till världskurserna och kunnat bibehålla det japanska jordbrukets särart?
Är det så att Japan förmår utveckla en japansk jordbruksmodell i enlighet med sina behov, medan vi själva är oförmögna att utveckla en europeisk jordbruksmodell anpassad efter våra behov?
Skulle Japan i detta hänseende vara en modell att följa?
Herr ordförande, vi skulle önska att detta betänkande, som i övrigt på många områden är omdömesgillt, hade innehållit en redogörelse för det väsentliga i dessa frågor.
