# ID: svediakorp-gov481133
# author: Myller (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
De frivilligorganisationer som arbetar med miljöskydd gör ett seriöst arbete i syfte att bearbeta den allmänna opinionen så att den skall värdesätta miljön och miljöskyddet.
Utan en allmän opinion som förplikar till miljöskydd är också politikerna döva för miljökrav.
Det visar sig i att de länder som har en aktiv miljörörelse också har kommit längst med sin nationella miljölagstiftning.
Det är mycket befogat att stödja dessa miljöorganisationer med gemenskapsanslag.
Det är också befogat att utsträcka stödet till den verksamhet som dessa organisationer bedriver i samarbete med länder i Central- och Östeuropa.
Ett av de största problemet i en av de stater som söker medlemskap i EU är hur den skall komma i nivå med unionens rättsakter och speciellt då de rättsakter som gäller miljön.
Därför bör miljösamarbete, också samarbete mellan organisationer, vara en seriös del av strategin i de östeuropeiska länderna före medlemskapet.
EU: s medlemsstater och medborgare påverkas också av all verksamhet vid våra gränser.
Miljöorganisationernas samarbete över gränserna kan påverka medborgarnas medvetande och bidra till att miljöprojekt startas på gräsrotsnivå.
Gemenskapens stöd måste alltså omfatta också den verksamhet som miljöorganisationerna har tillsammans med andra än de öst- och centraleuropeiska grannarna.
I både norr och söder finns det gränser där miljöproblemen vid sidan av fattigdom är de mest brännande.
Jag har föreslagit att detta stöd skall nå över alla EU-gränser.
Jag är glad att förslaget accepterades i utskottet och över att de som utarbetat betänkandet också själva omfattar tanken.
Tolken sade visst att förslagsställaren var engelsman.
Jag kommer från Finland.
Jag tror visst inte att problem som gäller St. Petersburg, Murmansk, Kola eller Sydafrika kan lösas genom organisationernas verksamhet allena, men där betyder också en liten verksamhet mer än till exempel inom vår inre marknad.
En ecu där skulle genom miljöorganisationer, EU eller olika stater producera mer är på annat håll.
I Flemmings i övrigt förtjänstfulla betänkande har det på slutet insmugit sig ett betänkligt ändringsförslag.
Flemming föreslår själv i tredje artikelns tredje punkt en ändring som hon själv nyss beskrev; en ändring som i stor detalj skulle definiera vilken verksamhet gemenskapen har lov att finansiera.
Jag tycker att detta är en ändring i ytterst byråkratisk riktning.
Här och nu kan vi ju inte veta vilka verksamheter som är finansieringsdugliga och vilka som inte är det.
