# ID: svediakorp-gov481093
# author: Gahrton (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 331
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Häromdagen jämförde den franske intellektuelle Edgar Morin Israels premiärminister Netanyahu med den efterlyste bosnienserbiske ledaren Karadzic.
Jämförelsen kan tyckas överdriven, men vid närmare eftertanke så ligger det en del i den.
I Palestina begår visserligen båda sidor våldsdåd som vi alla fördömer, inte minst de senaste vansinniga terroristdåden i Jerusalem.
Det anmärkningsvärda är ändå att det på den palestinska sidan är fredsvännerna som har den politiska makten och fredssabotörerna som jagas av polisen.
I Israel är det snarare tvärtom.
Enligt den israeliska oppositionspolitikern Yossi Sarid var premiärminister Netanyahu till och med införstådd med den senaste illegala judiska koloniseringaktionen i ett palestinskt kvarter i Jerusalem.
Varför reagerar Netanyahu på detta sätt?
Svaret är nog ganska enkelt: Han företräder en ideologisk extremism som lever och frodas endast under ofred, endast när otrygghet är en del av israelisk vardag, endast när ett arabiskt hot kan målas upp med viss trovärdighet.
Vad skulle det bli av Netanyahu, Sharon och de andra israeliska " hökarna " om det blev en slutgiltig fred med en palestinsk stat?
Jo, de skulle sopas bort av de fredsälskande israeliska väljarna!
Därför finns det tyvärr anledning att oroa sig för framtiden i Palestinaregionen.
Det talas i internationell press nu om palestinsk revolt, en ny intifada, som reaktion mot de israeliska provokationerna.
Det talas till och med om ett israeliskt s.k. preventivkrig mot Syrien.
Sådant har vi ju sett förr ett antal gånger i historien.
Naturligtvis skall vi fördöma alla våldsdåd.
Naturligtvis skall vi granska alla aktörer, också den palestinska myndigheten, och inte minst Arafats personliga auktoritära metoder och möjligheterna för korruption som också palestinierna själva nu har undersökt.
Men det bör inte finnas någon tvekan i Europeiska unionens agerande om att huvudansvaret för att fredsprocessen nu är hotad ligger hos den nuvarande israeliska regeringen, inte hos det israeliska folket.
