# ID: svediakorp-gov481090
# author: Van Bladel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 459
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Mellanöstern är ett område där kolonialmakter med uppdelnings- och härskartaktik till sin egen fördel lagt grunden till den situation som nu råder.
Situationen där verkar vara långt från logisk och är full av paradoxer.
Jag skall påminna er om några av dem.
Den arabiska världen har återigen börjat använda den ekonomiska bojkotten som vapen, visserligen har de ekonomiska förbindelserna med Israel inte brutits men de går på sparlåga.
De som driver handel med varandra borde också tala med varandra.
Självmordskommandon fanns det både när fredsprocessen gick bra och nu när den är fastlåst.
Den israeliska regeringen träffar överenskommelser om Hebron, en positiv signal, men börjar samtidigt bygga hus i Jerusalem, en negativ signal.
Lugnande för de politiska anhängarna.
Stängningen av gränserna ökar säkerheten för de israeliska medborgarna, men minskar den samtidigt.
Muslimska ledare i Egyptens, Syriens, Libanons och Irans moskéer fortsätter bokstavligt talat att upphöja de palestinska självmordskommandona till skyarna.
Jag besparar er texterna men personligen får de mig att rysa.
Allt detta innebär att israelerna inte ser något logiskt samband mellan fredsprocessen och deras egen personliga säkerhet.
Tyvärr hotar avskaffandet av terrorism att bli ett viktigt förhandlingselement.
Det får det naturligtvis inte bli.
Palestiniernas och israelernas förtroende för sina politiska ledare har minskat.
Det europeiska förslaget att få igång processen igen med hjälp av en uppförandekodex kommer så vitt jag kan se inte att fungera.
Endast den känslomässiga insikten med avseende på det oundvikliga i att palestinier och israeler skall existera som folk på just den platsen i världen kan åter stimulera processen.
Det är precis det som den amerikanska utrikesministern försöker främja genom att låta parterna för tillfället sköta sig själva, när allt kommer omkring måste de ju klara att leva tillsammans.
Samtidigt har dock Albright, över huvudet på palestinierna och israelerna, över Israels gränser, talat till de angränsande områdena.
Kollega Dimitrakopoulos idé om en task force kan jag för ögonblicket inte omfatta helt och hållet, men just med avseende på Israels omgivning har Europa en funktion.
Det är därför också viktigt att associeringsavtalen med Jordanien och Egypten blir av så snabbt som möjligt.
Jag håller med kommissionär Marín om att detta parlament måste göra allt för att garantera palestiniernas finanser och en hållbar ekonomi.
Utan utsikter till en rimlig ekonomisk och social utveckling hos Israels grannländer kommer nämligen avundsjukan och rädslan för Israel, en hårt arbetande demokrati, att finnas kvar.
Ordförande, till sist, en garanti från detta parlament att stimulera försoningsprocessen i Israel med hjälp av Beda-fonderna ser jag som en viktig uppgift.
