# ID: svediakorp-gov481069
# author: Cohn-Bendit (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 474
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, mina damer och herrar!
Det algeriska folket är ett av historiens martyrfolk.
Att bemöta integrismen med världsfrånvänd tankeflykt är lika med feghet och uppgivenhet.
Att bemöta utplåningspolitiken på samma sätt är lika med intellektuell perversion.
Saken är både komplicerad och mycket enkel.
När ett land går igenom en sådan här kris är det mycket svårt för en regering att föra en bra politik.
Men när krisen innebär en sådan stegring av våldet, är regeringens reaktioner avgörande för om det är möjligt eller ej att finna en lösning.
Även om det finns hemliga fånganstalter, även om massakrer och mord utförs också av regeringsstyrkorna, betyder det inte att regeringen är lika dålig som terrorismen, det betyder att regeringen förstärker den våldsspiral som har utlösts av terroristerna.
Att vi säger nej till utplåningspolitiken innebär alltså inte att vi säger ja till integrismen, det betyder bara att vi måste hitta en annan lösning på problemen i Algeriet.
Detta var det första jag hade att säga.
För det andra, låt oss sluta lura oss själva!
Om vi vill ha en dialog är det uppenbart att den dialogen måste bli så djupgående som möjligt, den måste nå fram till dem som för ett ögonblick trodde att friheten fanns inom skotthåll.
Vad det gäller är ju att lägga ner vapnen.
Därför måste vi tvinga de elaka att delta i dialogen.
Om dialogen bara omfattar de som är snälla fortsätter de att vara snälla men inget händer.
Att föra en dialog med dem som ärelaka betyder inte att man håller med dem eller accepterar dem, det betyder bara att man vill övertyga dem om att de saknar framtid.
Därför skall vi gemensamt bege oss till Alger, diskutera med det algeriska parlamentets utskott för mänskliga rättigheter, med alla politiska grupper i det algeriska parlamentet, med de goda krafterna i Algeriet och även med korrupta människor i Algeriet, för att de korrupta skall sluta vara korrupta.
Jag är fullkomligt övertygad om att hoppet kommer att återvända i Algeriet när det algeriska folket känner att det finns människor som inte vill blanda sig i Algeriets angelägenheter för att ge dem pekpinnar.
Sedan när vill kommunisterna inte längre ge några pekpinnar?
Det är en intellektuell helomvändning.
Jag för min del vidhåller att vi måste ge alla som inte vill diskutera en lektion i hur man för en dialog, vare sig det är i Algeriet, Afganistan, Kambodja eller jag vet inte var.
Och för det ändamålet skall Europaparlamentet utnyttja alla medel för att säga till algerierna: ni tillhör en värld som är vår och en värld där dialogen är den enda lösningen på massakrer och problem.
