# ID: svediakorp-gov481064
# author: Swoboda (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 668
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, herr kommissionär!
Det som ni i dag har beskrivit är säkert en position som vi kan ge ett brett stöd, som vi från början kan acceptera och som även är relevant för läget och situationen i Algeriet.
Ändå anser jag att vi i parlamentet måste tala ett ännu tydligare språk för att förändra den oerhört svåra situationen i Algeriet i dag.
Varje attentat, varje terroristattack är en ny chock, inte bara för algerierna utan även för Europa.
Därför måste vi med allt eftertryck gentemot den algeriska regeringen hålla fast vid att det här inte handlar om inflytande, om en intervention utifrån, utan om våra bekymmer för ett gemensamt livsrum, om ett gemensamt öde.
Så skall man enligt min uppfattning förstå parlamentets initiativ.
Vi, parlamentet, fördömer naturligtvis våld lika oinskränkt som ni i rådet och i kommissionen.
Våldet förstör inte bara människorna utan även ett folks själ.
Våld får inte löna sig, inte heller och just inte i Algeriet!
Därför stöder vi entydigt alla åtgärder som går ut på att minska, förhindra våldet.
Visserligen måste de mänskliga rättigheterna skyddas.
Vi får ibland intrycket att de mänskliga rättigheterna behandlas som en andra klassens fråga.
Det kan man förstå till en viss grad i en svår situation, men då överskrider man delvis gränser, och det kan vi på inga villkors vis acceptera.
Det finns, det skall sägas öppet, även i många medier tvivel om om våldet verkligen bekämpas fullt effektivt, med kraftansträngning överallt.
Regeringen förebrås för att inte gå fram med den beslutsamhet som är nödvändig.
Vi vill inte här insinuera något.
Därför har vi inte heller tagit med något i den vägen i resolutionen.
Jag ber emellertid rådet och kommissionen enträget att kontrollera om sådana rykten, sådana beskyllningar verkligen är sanna, och på vad sätt våldsbekämpningen kan bli mer effektiv.
Det får inte vara så att människor torteras i timmar, plågas i byar utan att polisen, militären eller andra säkerhetsstyrkor griper in.
Jag vill särskilt påpeka detta.
I samband med vad kommissionären sade om associationsavtalet och dess införlivande i Barcelona-processen, kräver vi med eftertryck att man fortsätter dialogen i Algeriet.
Gång på gång kommer det bakslag.
Människor som förklarar sig beredda till dialog, som säger nej till våld, får ändå inte det stöd och den positiva reaktion, som de förtjänar och som saken förtjänar.
Vi skall även hålla fast vid att dialogen naturligtvis måste föras med de som säger nej till våld.
Men som i alla krishärdär, vare sig på Irland eller i andra regioner på denna jord, måste man självklart även vidta många olika mått och steg för att övertyga de krafter som i dag fortfarande hänger kvar vid våldet, att det är bättre att avstå från våld.
En verkligt effektiv dialog kan naturligtvis endast föras med dem som säger nej till våldet.
Men vi måste driva så många politiska, samhälleliga och religiösa krafter som möjligt till att avstå från våld.
Här är kontakter nödvändiga.
Upplysningar, framför allt uppmuntran till den algeriska regeringen.
Jag håller det inte för otroligt att den algeriska regeringen är relativt tveksam och tillbakahållande.
Vi vill stödja denna dialog, vi vill därför även stödja dialogen mellan Europaparlamentet och det nyvalda parlamentet i Algeriet.
Det kan inte vara ett ensidigt erbjudande, utan det måste vara en verklig dialog som har fredsprocessen med ett totalt värnande om de mänskliga rättigheterna för ögonen.
Ännu en gång till det som kommissionär Marin sade med anledning av förhandlingarna.
Också vi hoppas att förhandlingarna om associationsavtalet i högre grad skall föra Algeriet in i hela Barcelona-processen.
Så tolkar jag ert inlägg och skulle jag å min partigrupps vägnar vilja stödja er till fullo.
