# ID: svediakorp-gov481036
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionär!
Förbindelserna mellan Förenta staterna och Europa är fyllda av missförstånd och olika synsätt, t.o.m. på de områden där de eftersträvade målsättningarna egentligen är identiska.
Fallet med Helms-Burtonlagen är ett exempel på detta slag av transatlantiskt missförstånd.
Europeiska unionens medlemsstater och Förenta staterna delar fullständigt målsättningen med demokratisering av Kuba, även om den castroistiska romantiken i denna kammare fortfarande, på ett underligt förskjutet sätt, ibland förefaller ha framgång.
Men Europeiska unionen försöker främja denna demokratiska utveckling på Kuba genom ökat mänskligt, ekonomiskt och politiskt utbyte.
Amerikanarna som är mer lyhörda för påtryckningar från dem som tvingats fly från Castros diktatur och är närmare, mycket nära det aktuella landet, bedömer att den enda effektiva linjen är att vara bestämd och vidta sanktioner.
Målsättningen är densamma, inriktningarna radikalt olika, men det handlar om två synsätt som i sig är lika berättigade båda två.
Det hindrar inte att användningen av lagstiftning som har sådana återverkningar utanför territoriet är fullständigt oacceptabla.
Den kompromiss som kommissionen i dag åberopar liknar mer en rent pragmatisk övning, efter att ha avstått från att uppnå principresultat.
Den maskerar dåligt den totala avsaknaden av eftergifter från amerikansk sida.
Vi har ingen anledning att yvas, förefaller det mig, över det undantag som företagen hemmahörande i Europeiska unionen skall åtnjuta när vi lämnar våra samarbetspartners i tredje land ensamma inför det starka Amerika.
Eftersom slaget är förlorat när det gäller frågan om principen om det oacceptabla i bestämmelser utanför territoriet, finns det inget som motsätter sig den perversa ökningen av denna lagstiftning på samtliga politiska och administrativa nivåer i Förenta staterna.
Detta principnederlag utgör tvärtom en uppmuntran att öka den vilket är en dålig signal.
Man beklagar redan att städer eller stater har antagit texter med konsekvenser utanför territoriet utan att president Clintons regering har möjlighet att motsätta sig det.
Och denna utbredning är desto mer oroande som den ofta framhäver det politiskt korrekta i kampen för mänskliga rättigheter eller miljöskydd för att i verkligheten utkonkurrera utländska firmor och hindra dem från att bidra till att erhålla amerikanska offentliga marknader.
Denna kompromiss förefaller alltså för vår grupp som en nödlösning.
Jag är rädd att den inte kommer att medföra att vi undviker nya missräkningar.
