# ID: svediakorp-gov481005
# author: Rovsing (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 676
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, föredragande.
(DA) Herr ordförande!
På toppmötet i Florens i mars 1996 angav Europeiska rådet att kampen för sysselsättningen fortsättningsvis skulle ha högsta prioritet i unionen och medlemsstaterna.
Som ett led i strategin har Europeiska rådet, för att nå detta mål, uppmanat kommissionen att utarbeta en handlingsplan för åtgärder som kan sättas i verket på innovationsområdet.
Parlamentet är överens med kommissionen om att detta område är viktigt.
Det berör sysselsättningen och inkomsterna i Europeiska unionen.
Det efterindustriella och kunskapsbaserade samhället har uppfyllt en stor del av medborgarnas grundläggande behov.
Företagens och de offentliga institutionernas stora utmaning är nu att skapa kvalitet och inte bara kvantitet.
Denna uppgift kommer att i grunden skilja sig från uppgiften att bygga upp ett massproduktionssamhälle.
Teknisk utveckling och förändringar i den sociala och institutionella ramen har ofta snabbt eliminerat grunden för ett företags affärsidé.
Uppgifter om de socioekonomiska aspekterna på det femte ramprogrammet, som kommissionens GD XII presenterade i januari 1997, avslöjar oroande drag vad beträffar Europeiska unionen.
Den genomsnittsliga arbetslösheten i EU är 10 % .I USA och Japan ligger denna siffra på 6 respektive 3 %.
Enligt de senaste bedömningarna finns den verksamhet där sysselsättningen i Europa kommer att stiga betydligt inom områden där det krävs höga kvalifikationer och att arbetstillfällena snarare kommer att skapas inom tjänstesektorn än inom tillverkningsindustrin.
Statistiken visar att det tekniska gapet mellan de utvecklade och de mindre utvecklade regionerna inom den Europeiska unionen är dubbelt så stor som samhörighetsgapet, och mycket tyder på att skillnaden kommer att öka ytterligare.
I betänkandet understryker vi att att små och medelstora företag kan behöva särskild uppmärksamhet.Allmänna instrument, skatteincitament, gemensamma industriforskningsprojekt ochtillämpning av resultat lämpar sig bättre än fastlagda kvantifierade mål inom de specifika programmen.
Dessa åtgärder ligger emellertid utanför kommissionens befogenheter.
Både innovationsindikatorerna och finansieringen bör utvecklas.
Erfarenheten visar att bristande tillgång till finansiering sällan utgör det största hindret för innovation, även om den ofta används som ursäkt.
Däremot kan rätt finasiering vara avgörande för om nya företag ska lyckas eller ej.
Det finns gott om riskvilligt kapital i Europeiska unionen, men innovationerna uppfyller inte alltid marknadens krav.
Det riskvilliga kapitalet och innovationerna skulle få upp ögonen för varandra om den riskvillige parten överbevisades om att eventuella kunder och andra intresserade parter tror på det nya företaget och om företagaren eller innovatören förstod att den riskvillige investeraren önskar en rimlig kompensation för sin investering.
Utbildning av riskvilliga investerare och finansiärer är nödvändig för att de skall få upp ögonen för de nya affärsmöjligheterna.
Det är fel att tro att Europeiska Unionen kan lösa arbetslöshetsproblemet.
Det är framför allt en uppgift för de enskilda medlemsstaterna.
Vi skall inte inbilla våra medborgare att Amsterdamfördraget kan lösa sysselsättningsproblemet i Europa.
Det kan bara i begränsad omfattning medverka till det.
I vårt betänkande framhäver vi att medlemsstaternas innovationspolitik är en väsentlig del av utbildningssystemet, och bland annat hänvisar vi också till att varken lagstiftning eller åtgärder på kort sikt kan bidra till en äkta innovationskultur.
Vi har också den uppfattningen att en hög miljöstandard kommer att främja innovation inom nya tekniker, till stort gagn för mänskligheten.
Vi uppmanar bland annat kommissionen att prioritera sina förslag och till att göra forskningen inom EU mer innovationsinriktad.
Till sist uppmanar vi medlemsstaterna att se över kurser och undervisningsmetoder för att stimulera kreativitet och företagsamhet i ett så tidigt skede som möjligt och överväga vilka ändringar som krävs inom lärarutbildningen.
Vi uppmanar till att skapa större rörlighet för folk mellan universiteten och industrin och att överväga gynnsammare skattevillkor för investerare i innovativa projekt eller företag.
I vårt förslag understryks till sist en önskan om att ge kommissionen större befogenheter att styra forsknings- och utvecklingsprojekten inom ramprogrammen, på ett sådant sätt att kommissionen kan ändra projekten och sätta igång nya när utvecklingen inom grundforskningen och ny teknik gör det relevant.
