# ID: svediakorp-gov480979
# author: Ordföranden (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 217
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fråga nr 38 från Raul Rosado Fernandes (H-0554 / 97)
Angående: Vinodling, direktiv 193 / 68 / EEG
Vinodlingen i Europa måste för att vara lönsam ständigt finna nytt utvalt vegetativt tillväxtmaterial, som gör det möjligt att uppnå större produktivitet eller bättre kvalitet i enlighet med marknadens krav.
Vinodlare i Grekland, Spanien och Portugal underordnas en rättsakt som på sin tid var utmärkt (direktiv 193 / 68 / EEG) men som gör det praktiskt omöjligt att leva upp till de sanitära normerna, som i dag tolkas på ett annat sätt.
Eftersom de tre nya vinproducerande länderna inte sedan decennier tillbaka har utfört ett utval, till skillnad från de vinproducerande länder som var med och grundade unionen, är det nödvändigt för vinodlingen att direktivet i dessa länder får en annan tolkning för att kvaliteter skall kunna bevaras som inte kan importeras från medlemsstater som gjort större framsteg på området.
Varför klargör inte GD VI på ett opartiskt sätt vilka kriterier som skall uppfyllas för tillämpningen av direktivet, med beaktande av den historiska situationen i varje land?
Av vilken anledning finns inte den privata sektorn representerad i den ständiga kommitté som nämns i artikel 17 i direktiv 193 / 68 / EEG?
