# ID: svediakorp-gov480964
# author: Gradin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 334
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Frågan från ledamot Howitt berör det faktum att invandringsreglerna i vissa fall hör hemma i gemenskapsrätten och i andra fall styrs av nationell lagstiftning.
Detta skapar ibland en viss förvirring.
Läget är i dag följande: Det är enbart när en EU-medborgare utnyttjar sin rätt till fri rörlighet och bosätter sig i ett annat medlemsland som hans eller hennes familjemedlemmar täcks av gemenskapsrätten.
I sådana fall kan en familjemedlem hävda sin rätt till familjeåterförening.
För medborgare från tredje land som är i behov av visering föreskriver gemenskapsrätten att visum skall utfärdas utan kostnad och utan betungande procedurer.
Om det däremot är en medborgare som bor i det land där han eller hon är medborgare, så täcks familjemedlemmarna av de nationella lagar och regler som råder i det landet.
Enligt utslag i Europeiska gemenskapernas domstol, dvs.
EG-domstolen, kan en person hävda sin rätt till fri rörlighet och fri bosättning mot sitt eget medlemsland.
Det gäller då han eller hon återvänder till sitt hemland efter att ha bott i ett annat medlemsland.
Det står helt klart att den avgörande faktorn när det gäller familjemedlemmars rätt till invandring och uppehåll under gemenskapsrätten är att EU-medborgaren utnyttjar eller har utnyttjat rätten till fri rörlighet.
Det är därför svårt för kommissionen att bedöma vilken kategori herr Clark, eller hans hustru tillhör.
Kommissionen skulle självklart helst se att det fanns gemensamma invandringsregler för hela unionen.
Den 30 juni antog kommissionen ett förslag till konvention om regler för invandring inom hela Europeiska unionen.
Förslaget är ett viktigt första steg i arbetet med att skapa en mer likartad invandringspolitik i våra medlemsländer.
En paragraf i förslaget täcker just de problem som ledamoten har tagit upp.
Det innebär att samma regler för familjeåterförening skulle gälla överallt inom Europeiska unionen.
Jag hoppas naturligvis att Europaparlamentet kommer att ge kommissionen allt tänkbart stöd för det förslag som under hösten skall börja förhandlas i ministerrådet.
