# ID: svediakorp-gov480880
# author:  Tomlinson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 744
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag vill först hälsa Fischbach välkommen.
Jag är säker på att han förstår om jag säger att jag välkomnar honom mer än vad jag välkomnar hans budskap.
Jag lärde mig i unga år att det ibland kan vara nödvändigt att ta död på budskapet utan att skjuta budbäraren.
Under de överläggningar vi haft i trepartssamtalen gjorde jag ett åtagande för parlamentets räkning, en sak parlamentet redan har förbundit sig.
Det var att infria de avtal vi alltid muntligen åtagit oss att infria, nämligen att parlamentet inte skall ta mer än 20 % av kategori 5-anslagen.
I går kväll förde jag en diskussion med parlamentets presidium, där vi kom fram till med vilka modaliteter det skall ske.
Det kommer att göras en nedskärning med omkring 4, 5 miljoner ecu vid förstabehandlingen av parlamentets budget, som kommer att säkerställa de nödvändiga nedskärningarna och ta ner parlamentet, som vi alltid har sagt att vi ska, under 20 % av kategori 5-anslagen.
Dessa nedskärningar kommer huvudsakligen att göras i kapitel 11 i parlamentets budget, och den viktigaste bidragande faktorn kommer att bli den fördelaktiga effekten av växelkursen mellan ecun och den belgiska francen, som kommer att möjliggöra betydande besparingar.
Efter att ha sagt det, kan det konstateras att de budgetproblem vi ställs inför som ett parlamentet i hög grad är en följd av beslut som rådet själv har fattat.
Om vi ser till parlamentets budget och till hur problemet med att gå över 20 % av kategori 5-anslaget överhuvud taget uppstod, så måste vi gå till de tre ställen i Europa som har en sak gemensam - Edinburgh, Maastricht och Amsterdam.
Det ganska skrattretande beslut som fattades vid ett ställe och som bekräftades vid det andra finns nu inkapslat i ett förslag till fördrag vid det tredje, som stadgar att parlamentet skall sammanträda som zigenare runt om i Europa, och som tvingar oss att skapa ett överflöd av plenisalar, ett överflöd av kontor på allmänhetens bekostnad.
Dessa kaotiska och dyrbara organisationsmässiga överdrifter är en sak som rådet bör ta på sig ansvaret för.
Till på köpet var det så att när vi sökte ombesörja att dessa nödvändiga byggnader ordnades till lägsta möjliga kostnad, så var det rådet själv som reste hinder för att vi skulle kunna göra det.
Det faktum att parlamentet kommer att få lov att köpa sina D3-byggnader i Bryssel med hjälp av ett specialgjort instrument kan möjligen vara till fördel för skattebetalaren i Luxemburg, som kommer att få vissa förmåner genom deextra skatter vi erlägger i Luxemburg, men det kommer att kosta den europeiska skattebetalaren ungefär 1 miljon ecu mer under år ett, än om vi hade följt kommissionens förslag om direkt gemenskapsfinansiering vid förvärv av våra byggnader.
Till följd av dessa beslut har alltså förvärvet av byggnader kommit att bli ett problem, men i vår budget för nästa år är naturligtvis avyttrandet av våra överskottsbyggnader den andra sidan av samma problem.
Som föredragande av parlamentets budget har jag, antar jag, känt mig väldigt lite som en budgetföredragande och snarare mer som en ambulerande fastighetsmäklare, som försöker avyttra våra överflödiga fysiska tillgångar till vem som än kan vara intresserade av dem.
Vad parlamentet beträffar så är tveklöst nästa års budget i allvarlig grad betingad av vår förmåga att avyttra hyreskontrakten för Belliard I- och II-byggnaden och Van Maerlant-byggnaderna.
Parlamentet antar den utmaningen, kommer att göra dessa saker, kommer att ta fram sin budget och kommer att leva inom 20 % av kategori 5-taket.
Med det sagt så tror jag inte att det finns någon i parlamentet som, när vi genomför de nödvändiga nedskärningarna för att göra det möjligt, kommer att gråta krokodiltårar över dem som säger att detta är nödvändiga bidrag till de medlemsstater som måste skära ner sina kostnader för att uppfylla konvergenskriterierna i Maastricht: många av oss ser den generositet med vilken de kan hantera en del av sina inhemska utgiftsprogram, och den ganska så njugga inställning de intar till Europas budget.
Parlamentet kommer att spela sin roll i år, men vi gör det i samband med ett relativt ledsamt ansträngt budgettak, vilket är onödigt om vi skall kunna uppfylla de europeiska medborgarnas önskemål.
(Applåder från vänster)
