# ID: svediakorp-gov480878
# author: Samland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 991
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr rådsordförande, herr kommissionär, kära kolleger!
Den sista anmärkningen från kommissionären ger mig anledning att direkt knyta an till den.
Egentligen hade jag velat behandla den som sista punkt.
För att inte damerna och herrarna ska gå vilse i rådets spel för att skapa osäkerhet kring antalet beslutade budgetposter och få intrycket att vi inom gemenskapen år 1998 kommer att anslå mer pengar än under år 1997, vill jag än en gång nämna några fakta.
Kommissionens budgetförslag ligger på 1, 15 % av gemenskapens bruttonationalprodukt.
1, 15! 1992, för sex budgetår sedan, låg siffrorna för den översta utgiftsgränsen på 1, 20 %.
Och rådet har nu lyckats sänka dessa från 1, 15 till 1, 12 % och därmed gjort tydligt att gemenskapens utmaningar, som ligger framför oss och som skall börja med budgetåret 1998 egentligen inte är ekonomiska.
I samma andetag lägger kommissionen fram för oss Agenda 2000, där den för oss presenterar startfasen för östutvidgningen som skall börja 1998.
Rådet gör för samma budgetår, ovanpå detta, ytterligare besparingar och till råga på allt säger rådet: Kära kommission, om ni är snäll och gör som vi vill och lägger fram ett förslag som reducerar medel under rubrik 2 i budgeten, nämligen strukturpolitiken, ger vi er tillbaka 20 miljoner för förvaltningskostnaderna ".
Det är ett spel som är mer än förljuget och som överhuvudtaget inte har någonting att göra med gemenskapens utmaningar!
Nu kommer jag till den punkt där jag egentligen ville börja.
Jag vill nämligen ge rådets ordförande beröm.
Det luxemburgska ordförandeskapet är ett flitigt och ambitiöst ordförandeskap, det kan man se redan på resultaten från omröstningen vid första behandlingen av budgeten.
Man kan fortfarande vara nog så flitig och ambitiös, men när det i rådet sitter några som inte vill - och det övervägande antalet som sitter där vill inte - då kommer det fram som nu har kommit fram, nämligen inget adekvat svar på Europeiska unionens utmaningar varken inom eller utanför unionen.
Herr rådsordförande, jag skulle vilja kommentera några punkter som ni har berört, i första hand jordbrukspolitiken.
Vi har gett er ett rättvist erbjudande som inte var lätt för oss.
På vår sida i kammaren var det inte helt enkelt, eftersom det fanns olika åsikter mellan politikerna på ekonomiska sidan och politikerna på jordbrukssidan.
Men vi erbjöd en besparing som inte skär horisontellt som en osthyvel över jordbrukets utgiftsrubrik, utan som målmedvetet lyfter bort medel som under de senaste åren alltid " underutnyttjats ".
Säg ett bättre sätt än att ta fram rubrikerna från de senaste åren och undersöka var budgeten var realistisk och var den inte var det och sedan sänka medlen på de ställen, där budgeten under de senaste åren kontinuerligt var orealistisk?
Detta hade ni varken mod till eller er medtävlares beredskap att göra en sådan målinriktad besparing.
Ni kom enbart överens om att göra det som var enklast och som ofta budgetmänniskor gör, nämligen en horisontell besparing tvärs över alla budgetposter.
Jag välkomnar att ni har skapat en reserv och vi kommer att bjuda in er att även i fortsättningen upprätthålla denna reserv, för den har vi gärna velat ha.
En reserv har vi velat ha och vi skulle önska att denna reserv under loppet av följande veckor och månader fram till andra behandlingen av budgeten i Europaparlamentet t.o.m. skulle bli aningen större.
En tredje punkt: Ni har slagit runt bland de 20 % av utgifterna, där ni ville slå runt precis som ni gör varje år.
Det har inte överraskat oss, för det är ingenting nytt.
Vi känner ju till budgetposterna även de där det görs nedskärningar.
När ni skär ner i Leonardo eller när ni skär ner i Sokrates och i den nya volontärtjänsten för ungdomar - så är det ingen överraskning.
Problemet som ni presenterar för oss är emellertid att ni vill skapa intrycket att ni är de radikala spararna i denna Europeiska union.
Där medborgarna träffas som hårdast, där är ni radikala sparare!
Men där det inte träffar medborgarna minst, där visar ni ert mod genom en nedskärning av utgifterna på en miljard.
Om jag skulle åskådliggöra relationen mellan jordbruksutgifter och nedskärningar och jämföra det med utgifterna för ungdomspolitiken, så har ni i ungdomspolitiken varit 24 gånger modigare än i jordbrukspolitiken!
(Applåder) Det, käre herr rådsordförande, kan inte vara parlamentets linje.
Det kan inte heller vara den linje som vi i den fortsatta processen av budgetförfarandet vid parlamentets första behandling av budgeten kommer att följa.Då kommer vi redan vara medvetna om att vi måste göra rättelser för att visa de människor som vi ansvarar inför att Europaparlamentet tar sig an människornas intressen.
Sparandet blir för oss inget självändamål, utan sparandet sätts in för att verkligen komplettera de områden där detta parlament gjort sina prioriteringar.
Låt mig till sist avsluta.
I hela debatten, om den sker hemma hos mig eller i de andra medlemsstaterna, i samband med valutaunionen eller utan valutaunion - för spara måste vi även om det inte funnes någon valutaunion - i hela denna debatt diskuteras det alltid sparande.
Det som jag saknar är att denna spardiskussion till slut skulle mynna ut i en diskussion om ekonomisk management.
För sparandet i sig har överhuvudtaget inget värde utan är en siffermässig uppställning av budgeten, en form av budgetpresentation och det saknas ett förverkligande av budgeten.
Där har ni gjort det lätt för er genom att skjuta upp denna fråga till nästa eller nästnästa år, eftersom ni nämligen drastiskt skurit ner betalningsmedlen.
(Applåder från vänster)
