# ID: svediakorp-gov480843
# author: Larive (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Den något krampaktiga stämningen i det ursprungliga betänkandet av Lenz har som tur har till största delen försvunnit.
Jag har till exempel svårt att föreställa mig reklam för damunderkläder utan att det man använder en kvinna till det och Willy Ewing sa nyss till mig: Kvinnor ser helt enkelt trevligare ut än män.
Hur som helst, jag tycker att en hel del reklam, till exempel för tvättmedel, är ganska senil och det tycker många med mig.
Men är det reklamsektorns uppgift att utföra banbrytande arbete genom att bryta rollmönstren?
Jag tror att varje land har den reklam det förtjänar.
Och om inte den reklamen följer med i den nya utvecklingen eller beter sig ovärdigt så är konsumenten " kvinna " nog att nobba den, över hälften av konsumenterna är nämligen kvinnor.
Gränserna för pressfriheten, gränserna för yttrandefriheten ligger för liberaler vid diskriminering, kränkning av den mänskliga värdigheten, vid onödig exploatering av människokroppen.
Det är moraliska gränser men det finns även flera juridiska gränser.
I överflöd.
Nationell lagstiftning, självreglering, europeisk lagstiftning, uppförandekodex från Internationella handelskammaren, EASA, artikel 19 i FN-stadgan om medborgerliga och politiska rättigheter.
Och på det viset förbjöds, med rätta, den beryktade reklamen för Perrier.
Behandlar då betänkandet Lenz ett icke-problem?
Delvis, för det är väl bra att Europaparlamentet uppmärksammar detta problem men jag tror inte att vi behöver en ny lagstiftning, att vi behöver en harmonisering av nationell lagstiftning.
Jag tror inte att vi behöver ett europeiskt medieråd som inriktar sig speciellt på diskriminering, på etiska kommissioner och därför röstar min politiska grupp mot punkterna 15, 20 och 23 och har vi lämnat in ändringsförslag för dessa.
Det upprop som fru Lenz gör till reklamsektorn är rättfärdigt: fler kvinnor i beslutsprocessen, större öppenhet för nationella uppförandekodex, bättre förfaranden för klagomål och EASA måste i egenskap av verkligt europeiskt självkontrollorgan ställa upp och hantera europeiska miniminormer med avseende på icke-diskriminerande reklam.
Då behöver vi ingen extra lagstiftning.
Om reklamvärlden verkligen lyssnar till konsumenten, alltså de många kvinnorna, då uppstår av sig själv och utan lagstiftning diverse förhållningsregler om människovärdig reklam som motsvarar den myndiga kvinnans och mannens behov.
