# ID: svediakorp-gov480839
# author: Gröner (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 330
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Kvinnor är ingen handelsvara som varje man kan köpa.
Ibland kan man visserligen få det intrycket.
Inte produkten utan den nakna huden sätts in i reklamsyfte.
Redan 1995 lämnade jag ett resolutionsyrkande om att i ett betänkande undersöka diskriminering av kvinnor.
Med Lenz-betänkandet har utskottet för kvinnors rättigheter börjat agera i den riktningen.
För oss handlar det inte om moral, det säger jag tydligt och egentligen inte om censur heller.
Vi vill inte censurera reklambranschen, utan vi vill att det finns vissa minimistandarder till skydd för kvinnors värde.
För oss handlar det om att omsätta FN: s konvention om varje form av diskriminering av kvinnor.
Vi behöver en uppförandekodex - Lenz har utrett det - en kodex som går längre än reklambranschens frivilliga självkontroll.
På en marknad som omfattar ca 250 miljarder ecu världen över, finns faran att man överskrider gränserna, att man visar chockerande bilder, naken hud och att varje medel är tillåtet för att få del av kakan.
I fallet med en världsproducerande tillverkare av mineralvatten i Belgien har vi visserligen även sett vilken makt de kvinnliga konsumenterna har.
Koncernen hade avbildat tre kvinnor med nakna bröst på stora väggaffischer, där endast bröstvårtorna var täckta med kapsyler från nämnda firma.
Tack vare protesterna från utskottet för kvinnors rättigheter och en hotande bojkott från europeiska kvinnoorganisationer drogs denna reklam tillbaka av firman.
Som sagt, kvinnliga konsumenter har här en stor makt.
Men även vi som parlament har ett stort ansvar.
Amsterdamfördraget kommer att ge oss ytterligare handlingskrav genom dess klausul om icke-diskriminering.
Vi har nu möjlighet att ingripa.
Lenz betänkande är också en byggsten för att åstadkomma något i grundtanken om samma möjligheter för alla.
Vi måste utvidga vårt arbete även till andra mediaområden.
Inte endast reklamen måste ta hänsyn till principen om icke-diskriminering utan även andra områden.
