# ID: svediakorp-gov480812
# author: Crawley (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 355
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag skäms över att inte kunna citera Voltaire och Proust som fru Lulling gjort på ett så boklärt sätt.
Jag vill förena mig med mina kolleger och säga hur underbart det är att ha en hel förmiddag på sig att fira de framsteg kvinnorna gjort i Europeiska unionen, liksom också att framföra våra allvarliga farhågor med avseende på attityderna hos, och bristen på, effektiva åtgärder från regeringarnas och Europeiska unionens sida när det gäller de ogynnsamma lägen kvinnor ännu ställs i.
Jag välkomnar varmt mina två kollegers betänkanden.
Kestelijn-Sierens betänkande applåderar med rätta det faktum att vi för första gången har en årsrapport i Europeiska unionen om lika möjligheter för kvinnor och män.
Denna årsrapport kan bli till ett instrument för att klarlägga och förklara jämställdhetspolitiken för allmänheten i Europeiska unionen, i synnerhet kvinnorna, som länge efterfrågat en igenkännbar struktur genom vilken de kan förstå dess framsteg, tidplan och beslutsfattande.
Kommissionens årsrapport utgör ett seriöst och betydande bidrag till Europeiska unionens jämställdhetsdebatt i slutet av nittonhundratalet.
Kestelijn-Sierens gör emellertid också rätt i att uppmärksamma bristerna i kommissionens rapport, såsom behovet av mer omfattande analyser och utvärderingar, nonchalerandet av det viktiga arbete inom Europaparlamentet om jämställdhet, och ignorerandet av sådana viktiga diskussionsfrågor, nära våra hjärtan, som våld mot kvinnor och den inverkan regeringskonferensen kan komma att ha på lika möjligheter, liksom också utvidgningens inverkan.
Vadbeträffar frågan om mainstreaming vill jag gratulera min kollega, Kokkola, till hennes betänkande.
Mainstreaming utgör ett mycket allvarligt försök från Europeiska unionens institutioners sida att åstadkomma en kulturell attitydförändring inom alla politikens områden.
Denna kulturella förändring kommer att ta tid.
Man har klagat på att endast en mycket liten grupp intresserade personer, experter, de i jämställdhetsbranschen kan man säga, förstår vad mainstreaming är för något.
Om den skall fungera och om kvinnorna verkligen skall kunna behandlas rättvist i Europeiska unionens politik, så måste kommissionen och parlamentet bemöda sig om att förkunna mainstreaming från nu och till det tjugoförsta århundradet.
