# ID: svediakorp-gov480802
# author: Daskalaki (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 469
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag skulle tillsammans med mina kolleger vilja understryka hur viktigt jag anser att det är att denna diskussion förs i dag på morgonen utan tidspress och att vi har möjlighet att utveckla ämnen som är väldigt viktiga, vilka vi också måste uppmärksamma.
Jag skulle speciellt vilja åberopa Kokkolas betänkande, vilket ber kommissionen och medlemsstaterna att agera på två fronter, för att på så sätt på samma gång främja både en politik för lika möjligheter mellan kvinnor och män och vidtagandet av åtgärder till kvinnors fördel där de befinner sig i en ofördelaktig position.
Föredraganden anser att vi borde investera mycket mer, speciellt vad gäller finansiering, för att verkligen kunna utveckla de strukturer vars mål är att tillåta kvinnorna att försäkra sig om en mer aktiv roll i yrkeslivet och huvudsakligen att underlätta det återinträdandet på arbetsmarknaden för dem, vilka av skäl som gäller endast dem som tillhör deras kön, blivit tvungna att avbryta sin karriär.
Bland många andra väldigt viktiga förslag som hon lägger fram, önskar föredraganden att alla myndigheter som är behöriga för genomförandet av mainstreamprincipen utser en tjänsteman, åtminstone en behörig, som skall ansvara för kontrollen av tillämpningen av mainstreaming-kriterierna, och som också skall föreslå förbättringar.
Betänkandet är, som redan sagts, oerhört detaljerat.
Det är noggrant och vi måste stödja det.
Kokkola har rätt då hon ber om finansiella medel för att man skall lyckas uppnå jämställdhet och då hon insisterar på sammansättningen av en interinstitutionell arbetsgrupp vad gäller tillvaratagandet av jämställdhet i varje unionsåtgärd.
Som hon hävdade tidigare i denna kammare, kan vi säga vad vi vill, vi kan utveckla hur många teorier vi vill.
Ord är vackra och de kan skrivas och talas, men när medlen för genomförandet av politiken fattas, då förblir orden bara ord, och vi har alla blivit vittnen till denna verklighet, speciellt vad gäller frågor som berör kvinnor.
Vi kan alltså inte annat än hålla med henne om att dessa nödvändiga förutsättningar måste uppfyllas för att tillämpa mainstreaming.
Parallellt måste dock de urgamla förutfattade meningarna vad gäller kvinnors delaktighet i skapandet av samhället avlägsnas.
Det är inte nu tid att diskutera dem, vi vet alla väl vad som menas med dessa förutfattade meningar.
Detta, och detta sades för inte länge sedan här, då ingen kan hävda att det finns en verklig jämställdhet mellan kvinnor och män, framförallt vad gäller möjligheter i arbetslivet, inte ens i den Europeiska unionens stater eller västvärlden mer generellt.
I dessa länder vilka vi anser vara exceptionellt civiliserade och ändå ligger efter vad gäller grundläggande civilisationsfrågor, vilket frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män är.
