# ID: svediakorp-gov480799
# author: Izquierdo Rojo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 271
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Vi står inför en mycket viktig handlingspolitik för integration av jämställdheten och inför ett mycket bra parlamentariskt arbete utfört av Kokkola.
Utskottet för institutionella frågor har arbetat med en uppdatering av detta parlamentariska arbete i ljuset av det nya Amsterdamfördraget, det har gjort en betydande insats genom att föreslå en ny beteckning - och jag är mycket tacksam mot Kokkola som accepterat det - och det har också föreslagit att en interinstitutionell arbetsgrupp tillsätts.
När det gäller det nya Amsterdamfördraget måste man visa på att, till skillnad mot andra områden där det nya fördraget knappast avancerar och snarare andas stagnering eller tillbakagång, måste vi erkänna att fördraget, inom området för försvaret av kvinnans rättigheter, gått klart framåt när det gäller erkännandet av diskrimineringen mot kvinnor och också när det gäller försvaret av kvinnans likaberättigande.
I det nya fördraget kan vi i sysselsättnings- och socialpolitiken finna en effektiv väg.
Vi måste också påpeka att det inte är säkert, eftersom det nya fördraget är mycket ambivalent och beroende av om man väljer en väg eller en annan för att det ska vara effektivt.
Men, hur det än är, måste man erkänna att äntligen, inför det tjugoförsta århundradets början, tar det nya Unionsfördraget tag i det enorma problemet med diskrimineringen av kvinnorna, vilka är mer än hälften av alla europeer.
För första gången synliggörs det, och det är inte lite, för vi vet ju att i politiken är erkännandet av ett problem kanske första steget till att man försöker lösa det.
