# ID: svediakorp-gov480798
# author: Ojala (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 336
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Först vill jag tacka båda dem som har utarbetat betänkandena.
Kokkolas betänkande behandlar ytterst grundligt och klargörande det allra viktigaste begreppet inom EU: s jämställdhetspolitik i dag, nämligen mainstreaming.
Jag har haft äran att utarbeta yttrandet från utskottet för regionalpolitik i denna sak och granska hur jämställdhetsynpunkten blir beaktad i EU: s strukturfonder.
Trots att denna princip om mainstreaming infördes i förordningen om strukturfonderna för fyra år sedan föreligger det alltjämt stora problem med dess förvekligande.
De regional- och strukturpolitiska målen och medlen betonar det tekniska och rationella.
Sådant som män kan genom sina traditionella yrkesval.
Strukturpolitiska åtgärder som skenbart är könsneutrala erbjuder alltså i själva verket möjligheter för bara ett kön, vanligtvis männen.
För att målet att erbjuda lika möjligheter skall nås, måste kvinnornas särskilda intresseområden bli beaktade.
Kvinnornas inressesfär gäller oftare än männens så att säga vardagens infrastruktur, det vill säga lokala och sociala frågor.
Kvinnorna har dessutom fortfarande ett större ansvar för familjen än vad männen har.
Kvinnornas möjligheter att delta i arbetsliv och utbildning beror alltså i avgörande grad på de tjänster som samhället tillhandahåller, till exempel dagvård och äldreomsorg, skollunch och kollektivtrafik.
Det borde ingå i strukturfondernas uppgifter att stödja även sådana tjänster.
Kvinnornas behov kan inte beaktas tillräckligt om deras insats inte ökas på alla nivåer där strukturpolitiska åtgärder planeras, beslut fattas och uppföljning sker.
Herr kommissionär!
Så borde det vara från kommissionen till de regionala samarbetsgrupperna.
Det påstås ofta att det är svårt, rentav omöjligt, att finna kompetenta kvinnor till sakkunniga organ.
Hos oss i Finland har vi nog gått framåt i denna sak på så sätt att olika organ såsom sin representant alltid måste föreslå både en kvinna och en man och någondera av dem sedan väljs.
Förfarandet säkerställer också att kvinnorna blir bättre representerade i olika organ.
Jag vill rekommendera det också inom EU.
