# ID: svediakorp-gov480788
# author: Bangemann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 777
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Med blicken på klockan vill jag än en gång med några få ord sammanfatta det som delvis helt riktigt sagts i diskussionen.
Jag skulle emellertid vilja klargöra min position i ärendet.
För det första: Det som beslutades i rådet och som ligger nära parlamentets position motsvarar inte min uppfattning.
Jag har emellertid accepterat det, inte för att jag inte är vald - det är inte problemet.
Man ser här att även det faktum att man en gång varit brevbärare inte alla gånger behöver ge bättre kunskaper.
Jag tror snarare att denna lösning på postområdet kommer att väsentligt försvåra livet, speciellt för personalen.
Jag har endast accepterat denna lösning därför att två viktiga ändringsförslag antagits av rådet, nämligen principen för liberaliseringen och en tidplan kommer att utarbetas, som jag mycket noga kommer att hålla.
Herr Cornelissen, jag kommer tidigt nästa år bereda ett nytt förslag, eftersom en deadline sattes, som Ferber mycket riktigt påpekat, en tidpunkt vid vilken liberaliseringen senast måste ha förts framåt, eftersom annars allt kommer att faller samman igen.
På så sätt har vi skapat ett tryck i frågan, som nu kommer att få en kompletterande effekt på det som i alla fall kommer att hända.
Jag säger även till min vän som oriktigt av Simpson tilltalades som vore han i minoritet, han är inte ensam.
I övrigt har minoritetsskyddet alltid varit av stort intresse för Europaparlamentet.
Man borde därför hedra honom för detta.
Följande kommer nämligen att hända.
Posttjänsterna kommer att behöva finansieras.
Ju mer olönsamma, ju mer ineffektiva de är, och att det finns ineffektiva posttjänster det behöver man inte blunda för - desto högre inkomster måste de prestera.
Och var kan de skaffa sig inkomster?
Antingen via avgifter eller eventuellt fortfarande via offentliga bidrag.
Det senaste anser jag blir allt svårare.
Men även avgifterna kommer naturligtvis att påskynda ersättningsprocessen via andra kommunikationsmedel.
Deutsche Bundespost, som heter Post AG, har ju som ni vet, nyligen behövt höja portot med 10 %, och det kommer även att hända i andra länder.
Att använda en fax i dag är inte längre något konststycke.
Det kan många människor.
I stället för att förlita sig på en posttjänst, som kanske t.o.m. inte kommer alls eller kommer försenad till öar, så som det beskrivits här eller som är för dyr, då skaffar sig folk en faxapparat och så ...
(Blandade reaktioner) Nej, vårt förslag utgick från att en liberalisering skulle åstadkomma precis samma effekt som liberaliseringen inom telekommunikationssektorn gjorde, nämligen att tjänsterna blir mer effektiva, att avgifterna sjunker.
Dessa gammalmarxistiska ståndpunkter som De gröna har övertagit, kan man nästan snart inte längre lyssna på.
De missar varje ny erfarenhet.
För första gången, Telkämper, sjunker telefonavgifterna stadigt, faxavgifterna är redan i dag billigare.
Telefonerar ni via Internet kan ni glömma era gamla brevbärarkunskaper.
Dem kan ni rama in därhemma.
Det är vad som kan hända och jag, dear friend Simpson, tar inte på mig ansvaret för det.
Jag kommer att arbeta vidare på att via en förnuftig avreglering, som naturligtvis tar hänsyn till dagens situation, se till att även posten blir en viktig beståndsdel av informationssamhället och dessutom en livaktig sådan.
Det går, exemplet Finland har tydligt visat det, för övrigt även exemplet Sverige.
Det är nämligen möjligt, men fortfarande inte med detta direktiv.
Visserligen presenterar det en ram inom vilken det kan bli möjligt, därför är jag inte mot förslaget.
Jag kan även acceptera de ändringsförslag som föredraganden föreslagit, däremot inte, som Cornelissen helt riktigt förmodar 7, 8, 9, 11 och 12, eftersom vi därmed inte skulle kunna godkänna direktivet.
Det är helt klart.
Men ni är självklart i den situationen att ni kan godkänna dessa ändringsförslag.
Sedan går diskussionen vidare och det kommer att bli ännu sämre än det redan är.
Det minsta ni skulle kunna göra för att i någon mån hjälpa posten, är att anta detta direktiv, men utan att vara stolta över er prestation.
Förvänta er inga alltför stora lovord, de är ändå förgäves.
Inom två år kommer ni att få se att en icke vald kommissionär, som ännu aldrig i sitt liv burit ut någon post, kanske har förstått problemet bättre.
