# ID: svediakorp-gov480768
# author: Bangemann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 651
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag vill gärna tacka för bidraget från Azzolini som har klarat av konststycket att arbeta in de olika ändringsförslagen och som framför allt även är här!
Även det är ett bidrag till ett stycke politisk kultur.
Jag beklagar alltid att ledamöter som Ribeiro och andra som ställer frågor och ger kritiska kommentarer sedan inte är här när man försöker besvara dessa.
Til syvende og sidst är ju kommunikationen mellan parlamentet och kommissionen endast möjlig vid den typen av tillfällen, i varje fall för det mesta.
Jag skulle nämligen gärna ha sagt till Ribeiro att kultur väl sällan eller aldrig har att göra med politisk övertygelse.
Det bästa är att låta kulturen sköta sig själv samtidigt borde man inte lägga beslag på den.
De politiska system som har försökt detta har havererat.
Att sätta kulturen i ett motsatsförhållande till de liberala ekonomiska systemen och socialismen, anser jag inte motiverat.
Jag tror inte heller att Viola - som tyvärr inte heller längre är här, men jag tänker säga det i alla fall, kanske kan han sedan läsa det i protokollet - har rätt, när han säger att det finns särskilda delar av kulturen som är särskilt värda att skydda, och att vi borde koncentrera oss på dessa och lägga de övriga som redan så att säga hittat en plats i det ekonomiska livet åt sidan.
Det är en uppfattning som jag i varje fall inte delar.
Det är mycket svårt att bestämma vad som i denna mening skall räknas till kultur, som man sedan värderar som äkta kultur och vad som inte är kultur.
Och vad angår den s.k. popkulturen, så frågade McCarthy mig förut om jag känner till Spice Girls.
Det gör jag faktiskt, men därmed har jag förmodligen avslöjat att jag inte är någon anhängare av ett elitistiskt kulturbegrepp.
Jag hoppas bara att Spice Girls i morgon inte råkar ut för Europaparlamentets fördömande när ni behandlar Lenz betänkande.
Jag anser således att det inte får finnas något elitistiskt kulturbegrepp utan att vi måste försöka att definiera kultur så brett som möjligt.
Dit räknas även de kulturvärden som inte hör till de skapade utan som så att säga är givna människorna som landskap, men vars kulturvärde endast hon känner igen och naturligtvis därför även kan bevaras av henne ensam.
Därför har vi just i vårt meddelande tagit upp detta.
Jag hoppas att vi snabbt kan undanröja de tvivel som finns här och var, nämligen att vi eventuellt skulle blanda oss i vissa regionala beslut.
Vi gör ju här ingenting annat än vad som annars sker i regionalpolitiken.
Projekten och det som man vill ha finansierat, utarbetas inte av oss utan alltid av regionerna.
Såtillvida kan det inte uppstå nya faror, det behandlas så som det brukar ske i regionalpolitiken i övrigt.
Även här, anser jag, att man efter en viss tid borde stämma av vad man uträttat.
De första pilotprojekten som vi genomför kommer ju kanske någon gång visa vad man kan göra.
Jag tror att vi sedan ser klarare hur vi i framtiden ytterligare kan förankra denna viktiga faktor.
Vad kultur och bevarandet av kultur betyder för arbetstillfällen har jag redan anfört i samband med föregående betänkande, så det behöver jag inte upprepa.
Än en gång vill jag tacka parlamentet.
Jag skulle även vilja be om förståelse för att varken min kollega Oreja eller min andra kollega kunde vara här i dag.
Det är inte heller så att jag är någon hemlig kulturkommissionär utan jag är här i dag på grund av punkten posttjänster som nu står på föredragningslistan.
Men det var mig ett sant nöje att även få säga något i kulturfrågan.
