# ID: svediakorp-gov480766
# author: Varela Suanzes-Carpegna (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 404
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kommissionär, mina damer och herrar!
Vi talar i denna debatt om kulturen utifrån en ovanlig angreppsvinkel, utifrån ekonomin, utifrån kulturens bidrag till den ekonomiska utvecklingen, utifrån kulturens stora potential som sysselsättningsskapande och pådrivande faktor för den regionala och lokala utvecklingen, eller med andra ord, utifrån kulturens bidrag till den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europa.
Sedan denna debatt inleddes i Venedig i maj 1996, har kulturens ekonomiska potential som skapare av kvalitativ och varaktig sysselsättning, både direkt och indirekt, samt kulturens potentiella bidrag till den lokala och regionala utvecklingen understrukits i flera gemenskapsdokument.
I Azzolinis betänkande slås emellertid fast att denna potential fram till i dag varit föga fruktsam: bara 3 % av strukturfondernas totala utlåning har gått till kulturprojekt, trots att 80 % av kulturutgifterna härrör just från strukturfonderna.
Detta är uppgifter som manar till eftertanke vid den reformering av regionalpolitiken som vi redan är inblandade i.
Azzolinis betänkande lyfter emellertid fram nya och värdefulla synpunkter.
Man tar där upp bevarandet av naturarvet, det vi skulle kunna kalla ekokultur eller naturkultur och behandlar alltså både kulturen och miljön.
Man talar om kvalitetsturism.
Vi bör erkänna men också begära ett främjande av stadsplanering med kvalitet, tillämpning av nya tekniker i informationssamhället, deltagande av den privata sektorn, föreningar, mecenatverksamhet, interregionalt och gränsöverskridande samarbete och en generell institutionell dialog i samtliga institutioner i Europeiska unionen, för att på detta sätt tillämpa subsidiaritetsprincipen, som är så viktig i en fråga som kulturen, där interregionala, regionala och lokala organ spelar en så stor roll.
Men man får inte glömma att kulturen, tillsammans med denna ekonomiska aspekt på kulturen, också är ett mål i sig, som en grundläggande faktor för den enskilda och kollektiva identiteten och integreringen, och som möjliggör en kvalitativ framgång i det europeiska byggandet, genom att skapa en autentisk och historisk värdegemenskap.
Jag gratulerar kommissionen för dess initiativ, och föredraganden för hans utmärkta betänkande och låt mig avsluta, herr ordförande, med att påminna om Jean Monnets ord " Si l ' on devait refaire l ' Europe, il faudrait commencer par la culture " (ung. "
Om man skall bygga om Europa, måste man börja med kulturen ").
