# ID: svediakorp-gov480764
# author: Heinisch (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 321
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionär, ärade kolleger!
Jag anser att det är viktigt, att kulturens bidrag till den regionala utvecklingen som i detta meddelande framhävs tydligare.
Artikel 128.4 i fördraget ålägger gemenskapen att ta hänsyn till de kulturella aspekterna i sin verksamhet.
Senast för några veckor sedan frågade mig några tyska studenter vid universitet i Witten efter möjligheten att förverkliga följande maxim: Hur kan vi arbeta för att man tar hänsyn till den kulturella aspekten i den Europeiska unionens aktiviteter?
Är det överhuvudtaget meningsfullt att ta hänsyn till kulturen, även om det företrädesvis handlar om ekonomiska frågor?
Detta betänkande visar att det absolut finns områden, som t.ex. strukturpolitiken, där kulturen visserligen vid första anblicken inte verkar ha någon betydelse, men där dess betydelse vid närmare betraktande faktiskt blir tydlig.
Dessutom har det visat sig att kulturprojekten absolut går att förena med målsättningarna i sammanhållningsfonden och utvecklingsprogrammen.
Med de nuvarande reglerna kan man endast ta hänsyn till kulturen, när den ingår i ett regionalt eller lokalt utvecklingsprojekt för att skapa varaktiga arbetstillfällen.
Utvecklingen i vårt samhälle visar att servicetjänster och rörlighet vinner allt större betydelse.
Tack vare mer fritid och högre krav ökar efterfrågan på kulturella aspekter i turismen kontinuerligt.
Den kulturella sektorn är således även inom andra områden, t.ex. mediaområdet ett speciellt dynamiskt område i tjänstesamhället, som även kan ge positiva bidrag till sysselsättningen.
Ändå får vi inte glömma att åtgärder inom kulturområdet vanligtvis har övervägande indirekta effekter på sysselsättningen.
Det är därför tveksamt om de kan vara lika effektiva ur sysselsättningssynpunkt som direkta investeringar.
I strukturfondernas programstöd är det medlemsstaternas och regionernas uppgift att tillmäta stödet till kulturen dess rätta värde inom ramen för deras totala stöd.
Även i framtiden måste det ligga på medlemsstaterna och regionerna att värdera kulturaktiviteter helt i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
