# ID: svediakorp-gov480661
# author: Castagnède (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 656
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kolleger, detta betänkande om strukturåtgärder är ett nytt tillfälle att betona gemenskapspolitikens väsentliga roll i den ekonomiska och sociala sammanhållningen.
Inom unionen kan Frankrike generellt betraktas som ett rikt land.
Emellertid kan man mellan landets 26 regioner se avsevärda skillnader i utveckling.
I Parisregionen har vi en BNP per invånare på 165 % av gemenskapsgenomsnittet, medan en fransk region, nämligen Guadeloupe, har klassats av kommissionen som unionens fattigaste region.
Frankrike är för övrigt svårt drabbat av tillbakagången inom vissa industriella verksamheter, medan en stor del av territoriet utgörs av landsbygdsområden med försvagad ekonomi.
Generellt sett är arbetslöshetssiffrorna fortfarande mycket oroande.
Under de senaste åren har gemenskapsåtgärderna i hög grad bidragit till att minska eller förbättra denna obalans.
Frankrike får riklig del av strukturfonderna, ungefär 10 % av de totala anslagen för perioden 1994 / 1999.
Sex regioner, de fyra utomeuropeiska departementen, franska Hainaut och Korsika får gemenskapsbidrag för mål 1.
20 av de 22 moderlandsregionerna får gemenskapsstöd enligt mål 2.
19 regioner tilldelas anslag till förmån för sent utvecklade landsbygdsområden.
Utöver dessa stöd tillkommer horisontella finansieringar och program inom gemenskapsinitiativen
Utan att gå in på detaljer är det uppenbart att anslagen spelat en avgörande roll till exempel för integreringen av de utomeuropeiska departementen, elimineringen av den industriella tillbakagångens följder i norra och östra Frankrike samt för omeffektiviseringen av många landsbygdsområden.
Även om resultaten är mycket positiva har de naturligtvis inte undsluppit vissa brister i gemenskapsanslagen, men erfarenheten av detta har lett till att några riktlinjer för kommande programplanering föreslagits.
Vad gäller brister i befintliga bestämmelser skulle man särskilt nämna förseningarna i gemenskapsanslagens genomförande, att förfarandena är komplexa och osmidiga, vissa tvetydigheter som drabbar genomförandet av additionalitetsprincipen, otillräcklighet i utvärderingen av åtgärderna, främst när det gäller att skapa varaktiga sysselsättningstillfällen.
Vissa riktlinjer som vore önskvärda gäller i första hand de nationella myndigheterna.
Här syftar man främst på att partnerskapet måste fördjupas vilket för Frankrikes del borde innebära att de lokala aktörerna blir mer delaktiga i utformningen och genomförandet av regionalpolitiken, dels regionerna men också andra lokala myndigheter, ekonomiska och sociala aktörer.
Andra riktlinjer gäller mer direkt gemenskapens myndigheter och borde diskuteras inom ramen för den öppna diskussionen om Agenda 2000.
I detta avseende välkomnas gärna det projekt som gäller en större geografisk koncentration av vissa av gemenskapsanslagen till förmån för de minst gynnade regionerna.
Man tänker till exempel på Frankrikes regioner i den yttersta periferin.
Vi anser också att idén om att stärka anslagen till förmån för storstadsområden med svårigheter är intressant, dock under förutsättning att dessa inte är underställda ett BNP-kriterium.
Arbetslöshet och utslagning härjar inte bara i de fattigaste regionerna.
Strävan efter sammanhållning kan inte vara endast regional utan måste också ha ett socialt syfte.
Gemenskapsåtgärderna kan och bör vara föredömliga, också inom våra storstadsområden.
Vi beklagar däremot att kommissionen än i dag tydligen inte tagit upp idén om att territorialisera åtgärderna till fördel för sysselsättningen, vilka fortfarande verkar vara knutna till en horisontell målsättning.
Vi tror dock att åtgärderna för sysselsättning skulle bli effektivare närmare marken, där stor plats skulle ges till de lokala aktörernas initiativ och ansvar.
Vi framhåller till sist det väsentliga i att vidmakthålla starka åtgärder till förmån för ekonomisk och social sammanhållning på gemenskapsnivå.
Tack vare strukturfonderna visar vi att Europa inte bara är ett område med fri rörlighet utan också med solidaritet.
Därför gläder det oss att kunna konstatera att Agenda 2000 syftar till att fördjupa sammanhållningspolitiken, till förmån för utvidgningen.
Det återstår naturligtvis att se till att våra nya medlemmarnas rättmätiga stöd inte drabbar den nödvändiga förlängningen av de ansträngningar som vidtagits för sammanhållningen i unionen, så som den ser ut i dag.
