# ID: svediakorp-gov480601
# author: Colom i Naval (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,085
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ärade ledamöter, jag befarar att - och mottagandet i detta magnifika parlament får mina farhågor att växa - mitt betänkande kommer att passera, om ni tillåter uttrycket, utan att lämna något större intryck.
Och det är märkligt, eftersom detta betänkande, när det nästa månad materialiseras i Europeiska kommissionens nya föreskrifter, sannolikt redan från den dag då det träder i kraft kommer att ge upphov till rubriker i pressen.
Den dag då medlemsstaterna måste återlämna korrekt använda strukturfondsmedel är jag säker på att åtminstone pressen i det berörda landet och kanske vissa andra delar av gemenskapens press kommer att ta upp saken i rubrikerna, om inte annat så på finanssidorna.
Det handlar om den typiska motsättningen hos betänkanden som ger sken av teknisk karaktär men som har ett praktiskt och verkligt innehåll när det gäller att genomföra en mycket viktig del av vår budget.
Det betänkande som jag har gjort för budgetkontrollutskottet och som jag i dag har äran att presentera är också ett exempel på de förbindelser som måste finnas mellan parlamentet och kommissionen.
Jag säger detta eftersom kommissionen inte har - och det vill jag understryka - någon rättslig skyldighet att konsultera oss i dessa frågor.
Det är ett uttryck för politiskt erkännande av parlamentets verksamhet och ansvar.
Samtidigt måste jag konstatera att man hade undertecknat en uppförandekodex för förbindelserna mellan parlamentet och kommissionen som förutsätter automatisk konsultering, men saker och ting fungerade dock på lite varierande sätt.
Vi måste alltså sent omsider få i gång detta avtal.
Och detta har här varit förbundet med en viss uppståndelse vad gäller våra bilaterala förbindelser, i positivt hänseende för budgetkontrollutskottet och i negativt hänseende för utskottet för regionalpolitik.
Därför vill jag med detta förklara orsaken till att ordföranden för utskottet för regionalpolitik och jag såsom föredragande har undertecknat ett gemensamt ändringsförslag, genom att påminna om att denna punkt fanns med i uppförandekodexen.
Därför förutspår jag, fru ordförande, att föredragande uppenbarligen kommer att stödja detta ändringsförslag även om det inte har behandlats i budgetkontrollutskottet.
Det handlar, ärade ledamöter, i grunden om att överföra principen om de finansiella korrigeringarna av bokföringen för EUGFJ-garantin, som är i kraft sedan många år, till andra delar av gemenskapsbudgeten.
Det är en framställan som parlamentet har gjort flera gånger, senast med större vikt på grund av mitt betänkande om SEM 2000 som var föremål för omröstning senaste november.
Vi anhöll om att denna princip skulle utökas och, ärade ledamöter, vi fick som svar att det är mycket svårt.
Att det kanske är omöjligt.
Men därefter, i denna fruktbara dialog som vi har fört med kommissionen och som vi har haft tillfälle att utveckla i den så kallade gruppen av ständiga företrädare för medlemsstaternas finansministrar ledd av kommissionärerna, och där parlamentet har varit representerat av denna föredragande, tack vare denna dialog kom slutsatsen om att det är en fråga som kan utvecklas och förbättras, att det inte finns något som hindrar detta.
Därför beslutade kommissionen att ett godkännande måste ske före slutet av juli.
Därför är det så angeläget att vi i morgon röstar fulltaligt om detta betänkande, så att parlamentet kan slå fast sin hållning innan kommissionen definitivt förklarar saken vara ett avslutat kapitel.
Vi vet sedan många år hur de finansiella korrigeringarna fungerar i EUGFJ-sammanhang, hur man i varje medlemsstat utnämner organ som är ansvariga inför kommissionen, hur man harmoniserar skatteindrivande organ osv.
Däremot var dessa mekanismer ärligt sagt väldigt oklara vad strukturpolitiken beträffar.
Vilka grunder kunde vi utgå från?
Jo, uppenbarligen artiklarna 23 och 24 i föreskrifterna för samordning av medel.
Dessa två artiklar har dock tills vidare aldrig tjänat ett systematiskt förfarande för avräkning av konton eller för tillfälliga finansiella korrigeringar i anslutning till strukturfonder, även om korrigeringarna är kopplade till detaljerade villkor.
Varför?
Jo, därför att det fanns orsaker som var tekniska och orsaker som utan tvivel var politiska.
Jag tar mig friheten att påstå - och jag vet att medlemsstaterna kommer att klaga - att det inte fanns någon som helst politisk vilja från rådets sida, trots att rådet senare var först framme med att allmänt efterlysa en effektiv, rättvis, seriös och disciplinerad förvaltning.
Men när det gällde medlen från strukturfonderna föredrog rådet att rikta blicken åt andra hållet.
Inför denna inställning hos rådet förstår man att inte heller kommissionen var så ivrig att ta itu med ämnet.
SEM 2000 har fungerat som katalysator och därför har vi lyckats åstadkomma en ändring av den politiska viljan.
Artiklarna 23 och 24 var kanske oklara och detta gjorde dem svåra att tillämpa.
Nu vidhåller kommissionen att artiklarna 23 och 24 faktiskt kan användas för finansiella korrigeringar, något som vi alltid har hävdat.
Dessutom bevisar detta att existerande rättspraxis i fråga om EUGFJ-garantin - det finns fall som har dragits inför domstolen - ger en tillräcklig grund.
Därför är det möjligt att gå vidare med ett pragmatiskt förfarande för korrigering av strukturfondernas räkenskaper utan att detta skulle kräva en ändring av den rättsliga grunden.
Ärade ledamöter, vi - och här har vi det som vi säger i vårt förslag - vi kan som ett försök, som ett experiment, godta denna pragmatiska grund.
Vi anser dock att den rättsliga arkitekturen i förslaget är tämligen svag och att våra erfarenheter säger att den på medellång sikt måste förbättras och kompletteras.
Vi tror inte att det är bra att sträva efter absolut uttömmande föreskrifter, men lite komplettare än de aktuella.
Vi bör förse kommissionen med kontrollverktyg i de länder där strukturfonderna kontrolleras.
Styrningen av strukturfonderna sker närmast i förvaltningarna på nationell eller motsvarande nivå samt på lokal-, regional- eller förbundsstatsnivå och kommissionen måste få stärkt makt i dessa frågor.
Ärade ledamöter, jag vill inte gå över tiden, men jag vill dock föra fram att vi anser att kommissions förslag om retroaktiva korrigeringar är fel.
Det handlar inte om sanktion.
Om det förekommer sanktioner kan det också förekomma förmildrande omständigheter eller förhandlingar om böternas exakta belopp.
Men det är inte det vi vill, vi vill etablera ett up-to-date-förfarande och därför anser vi att det inte finns orsak till retroaktiv karaktär.
