# ID: svediakorp-gov480577
# author: Cabezón Alonso (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 339
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


På den väg som skall föra oss till verkliga kollektiva förhandlingar finns ännu många etapper kvar.
Det finns fortfarande behov att förbättra organisationen och t.o.m. själva definitionen på vad som avses med en social dialog på europeisk nivå, för att dess inverkan skall märkas när det gäller den inre marknadens utveckling och de sociala följderna, och allmänt taget för att vi skall märka genomförandet av alla delar av den gemensamma politiken.
Processen att överföra delade behörigheter till Europeiska unionen har inte åtföljts av en utveckling av de sociala interlokutörernas roll.
Det är ett ämne som ger upphov till många frågor och en del av dem har vi fått höra här.
Det ger också upphov till problem: representerbarheten hos det som vi förstår med interlokutörer, sektordialogens sammanhang, särskiljandet mellan konsultering och förhandling, kopplingen mellan avtalen, dialogens och förhandlingarnas kompatibilitet med den egentliga lagstiftningsverksamheten osv.
1985 inleddes ett experiment med en social dialog, och det måste man fortsätta utveckla eftersom det inte har gått tillräckligt framåt.
Fördraget om Europeiska unionen och dess senaste revidering i Amsterdam tar upp behovet att stödja denna sociala dialog.
Det nödvändiga - och kanske brådskande - är att organisera förfarandena så att resultaten blir så optimala som möjligt.
Den sociala dialogen kan lösa problem i vissa direktiv under studium eller debatt, den sociala dialogen kan och bör lösa problem i anslutning till regleringen av olika ekonomiska sektorer och den sociala dialogen är det bästa instrumentet för att reglera arbetslivets förhållanden och villkor.
Den sociala dialogen är en aktiv sysselsättningspolitik.
Därför måste företagare och anställda genom sina representantorganisationer överföra den roll som de har på nationell nivå till det europeiska planet, och vara mycket aktivare när det gäller att tillämpa gemensamma åtgärder till förmån för sysselsättningen.
Jag gratulerar föredragande till ett fast och riktigt betänkande, jag anhåller om stöd för det och dessutom anhåller jag om stöd för föredragandens hållning i fråga om ändringsförslagen.
