# ID: svediakorp-gov480575
# author: Holm (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 292
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Mycket har ändrats sedan den sociala dialogen infördes 1985.
Förutsättningarna nu är helt olika jämfört med då.
På arbetsmarknadens område har vi nu ungefär 20 miljoner arbetslösa och på det sociala området, enligt kommissionen, över 50 miljoner fattiga i EU-länderna.
Man kan säga att EU har misslyckats totalt med sin ekonomiska strategi som alltför snävt har inriktats och fokuserats på inflationsbekämpning och prisstabilitet.
I själva verket har denna politik snarare motverkat en stabil utveckling av områdena arbete, löner, social trygghet och miljösatsningar.
Dessa områden är lika viktiga aspekter för ekonomisk och social stabilitet.
Därför är det nu angeläget att använda den sociala dialogen, där huvudinriktningen bör vara sysselsättningspolitiken.
Avregleringar och krav på flexibilitet och anpassning får inte leda till avreglering av rättigheter för arbetstagarna och av överenskommelser genom samförstånd och kollektivavtal.
Det finns goda idéer om t.ex. arbetstidsförkortning som genomförts av exempelvis bilindustrin i Tyskland, inom Volkswagen, och inom den offentliga sektorn och företag i mitt hemland, Sverige.
Gemensamma överenskommelser har då lett till minskade arbetstider utan, eller med en liten, reducering av lönen.
Förkortad arbetstid skapar nya arbeten, visar beräkningar från bland annat organisationen Alternativa europeiska ekonomer.
Beroende på arbetstidsförkortningens storlek skulle den kunna ge 5-10 miljoner nya arbetstillfällen i EU-länderna.
För att åstadkomma en kraftsamling tror jag, i motsats till föredraganden, att det är nödvändigt att bredda den sociala dialogen.
Den bör innefatta inte bara små och medelstora företag, som föreslagits, utan också andra organisationer som t.ex. europeiska nätverk för arbetslösa, vilket vi från V-gruppen föreslagit i ändringsförslag 5.
Jag ber därför kollegerna att stödja detta.
