# ID: svediakorp-gov480574
# author: Elmalan (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 387
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, efter Amsterdam och under inflytande av den franska regeringen har debatten om de sociala frågorna och frågorna om sysselsättning kommit igång, vilket vi tycker är mycket viktigt.
Men den gemensamma valutan och stabilitetspakten, som vår grupp fortfarande starkt motsätter sig, går stick i stäv med det sociala protokollet och fördragets kapitel om sysselsättning.
Den sociala dialogen är en viktigt faktor i det sociala och solidariska Europa som vi vill bygga upp i de europeiska ländernas medborgares intresse.
Vi är naturligtvis välvilligt inställda till att dialogen förstärks och utvidgas eftersom den redan fört med sig positiva resultat inom flera områden.
Den bör dock inte medföra att vissa fackliga organisationer diskrimineras.
Men hänvisningen till kriteriet för representativitet på EU-nivå, som föredraganden Peter påminde om, gör det faktiskt möjligt att utesluta vissa organisationer från de förhandlingar och de samråd som föreskrivs i protokollet och att utesluta dem från de rådgivande organen, på grund av att de inte är medlemmar i europeiska organisationsstrukturer, vilket är fallet för vissa fackföreningar i Frankrike.
Med full rätt vill man förfoga över en socialrätt på europeisk nivå.
Denna bör då ta sig uttryck i en demokratisk process som respekterar olikheterna, de grundläggande rättigheterna liksom de kloka konventionerna från den Internationella arbetsorganisationen.
Dessa konventioner slår fast att förhandlingen med arbetsgivarna är löntagarnas rättighet vad gäller arbetsförhållanden och social trygghet.
De klargör också tydligt att löntagarna kan välja vem de vill ge förtroendet att utöva denna rätt.
Hur skall man alltså kunna utforma legitimiteten i de avtal som sluts i Europeiska unionen och antagandet av dessa avtal av de berörda medborgarna, om de nationella representativa fackföreningsorganisationerna till vilka medborgarna givit förtroendet att försvara deras intressen, inte med full rätt deltar i förhandlingarna?
Detta är vår demokratiska föreställning om den sociala dialogen som bör föras utan var sig diskriminering eller uteslutning.
För att arbetsgivarnas och vissa regeringars offensiv mot det sociala regelverket och arbetarnas rättigheter skall misslyckas är det samtidigt nödvändigt att alla gemenskapsdirektiv i sociala frågor garanterar respekten för Internationella arbetsorganisationens konventioner, som tydligt föreskriver att de bestämmelser skall upprätthållas som mest gynnar löntagarna och som gäller i medlemsstaterna och bidrar till befordran av de sociala rättigheterna i alla medlemsstater.
