# ID: svediakorp-gov480572
# author: Guinebertière (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 296
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kolleger, ett medborgarnas Europa kommer inte att bli verklighet om inte européerna själva på ett konkret sätt kan forma sin framtid.
Kommissionen gör därför helt rätt i att fästa största vikt vid utvecklingen av den sociala dialogen.
De kommande avtalen bör erkännas av alla och häri ligger problemet.
Det är lämpligt att påminna er om, kära kolleger, att i fransk lag är representativiteten det enda kriteriet som ger en arbetsmarknadsorganisation befogenhet att förhandla om kollektivavtal.
Men det ömsesidiga erkännande som föredraganden Peter försvarar visar på en germansk föreställning om arbetsmarknadens parter, och förorsakar genom detta faktum uteslutningar.
Jag tror därför att de frågor kommissionen ställer sig om sina samtalspartners representativitet i dialogen om unionens socialpolitik, är berättigade.
Ändå måste jag säga att vissa av dessa samtalspartners själva förnekar det inflytande deras åsikt kan ha i gemenskapsinstitutionernas beslut.
Hur är det egentligen med de små- och medelstora företagens roll, eller jordbrukarnas representation, i avtalet om socialpolitik?
Samtidigt som representationen i den sociala dialogen på sektorsnivå är hög, är det bara tre organisationer som ingriper i avtalet om socialpolitik.
Mot bakgrund av detta vill vi att kommissionen snarast möjligt lägger fram konkreta förslag för att förbättra den sociala dialogens effektivitet och målsättningar.
Hur små resultaten från Amsterdam än var, har de möjliggjort att det sociala protokollet införs i fördraget, och att medbeslutande tillämpas i sociala frågor.
Nu kan man bara önska sig en plats för parlamentet i den sociala dialogen.
Tanken att inbegripa arbetsmarknadens parter i länder som kandiderar till anslutning är intressant, och jag vill tacka föredraganden Peter för att ha betonat detta.
Jag gratulerar till betänkandets kvalitet.
