# ID: svediakorp-gov480430
# author: Van der Waal (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 360
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I budgetprocessen för jordbruksutgifterna intar ad hoc-proceduren en viktig plats.
Det är därför av stor vikt att önskemål från jordbruksutskottet så mycket som möjligt integreras i Europaparlamentets mandat för diskussionen med rådet.
Det är då också positivt att de två ändringsförslagen från Mulder har antagits.
Ändå röstade jag slutligen mot betänkandet Tillich.
Och det av följande anledningar.
Först beklagar jag att förslaget från jordbruksutskottet om att avlasta 1998 års budget genom en förskjutning av betalningen för oljehaltiga fröer, inte accepterades.
Jag förutser stora problem vid den av föredraganden föreslagna finansieringen av rådets beslut om jordbrukspriser.
De ej använda anslagen i de enskilda budgetlinjerna under de senaste tre åren tycks mig vara en ytterst svag grund för sänkningen av krediterna för nästa år.
Också förslaget att skapa en reserv på 329 miljoner avvisar jag.
Det måste ju vara tydligt att det inom de nuvarande snäva budgetmarginalerna inte finns något utrymme för en jordbruksreserv.
Dessutom tycker jag att den ständiga kritiken från Europaparlamentet om kommissionens uppskattningar av jordbruksutgifterna är lite konstig.
Från betänkandet Brinkhorst / Fabra Vallés om den ändrade budgeten nr.
1 1997, framgår att under år 1996 var utgiftsprocenten i kategorin jordbruk avsevärt högre än i de kategorier som Europaparlamentet har sista ordet i, såsom intern och extern politik.
Skulle det inte därför vara mer meningsfullt att kritiskt titta på storleken på krediterna i de sista kategorierna.
För det andra vänder jag mig mot föredragandens förslag om att återuppta en diskussion om skillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter.
Ofta hävdas att jordbruksutgifterna undgår varje form av demokratisk kontroll.
Där finns mycket att påpeka.
Jag pekar endast på Europaparlamentets möjlighet att lämna in ändringsförslag till jordbruksbudgeten.
När de inte leder till ökade budgetanslag behöver rådet kvalificerad majoritet för att förkasta dem.
Rådet har också de nationella parlamentens tryck på sig.
En höjning av taket för egna intäkter avvisas kategoriskt av de nationella parlamenten.
Även av den anledningen är tiden för ohämmad tillväxt av jordbruksutgifterna förbi.
Betänkande (A4-0232 / 97) av Brinkhorst och Fabra Vallés
