# ID: svediakorp-gov480355
# author: Liese (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 597
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, fru kommissionsledamot!
Jag var tillsammans med Dybkjaer på konferensen i New York som företrädare för Europaparlamentet, och jag måste säga att under denna konferens smög sig nog en deprimerad stämning över mig.
Tyvärr har det inom flera områden inte hänt mycket, även om problemen - t.ex. växthuseffekten - är så prekära.
Vi styr just inom detta område åter mot en katastrof.
Ändå finns det några positiva signaler.
För det första var Europeiska unionen verkligen en drivande kraft i förhandlingarna, och med de olika uppfattningarna i medlemsstaterna är ju detta åtminstone någonting, som man måste berömma att kommissionen och rådets ordförandeskap i Europeiska unionen gemensamt har styrt i en positiv riktning.
Alla statsministrar och regeringschefer har yttrat sig konstruktivt.
För det andra ser jag inte så kritiskt på USA: s roll, som den delvis har beskrivits i det offentliga.
I Denver var USA den stygge gossen, the bad guy så att säga.
I New York har Clinton själv medgivit att amerikanerna med bara 4 % av världsbefolkningen står för 20 % av växthusgasemissionerna och att det måste bli en ändring på detta.
Detta ser jag i alla fall som ett framsteg.
Vi vet alla hur tuffa förhandlingarna är inom USA.
Nu har dock presidenten för första gången gått i spetsen.
Jag tror att det inte finns något alternativ till förhandlingarna ens på multilateral nivå, annars skulle det bara återstå resignation, vilket vi säkert inte kan ange som skäl för våra barn varför vi ingenting har gjort.
Vi måste nu ta det tillfälle i akt, som gör sig gällande före Kyoto.
Vi måste öka trycket på Japan, och jag tror också att vi måste betrakta den speciella situation som G 77 utgör.
Man kan bråka om formuleringen, men i själva verket är det så att Aosis-länderna och några ACP-länder, som anstränger sig, inte har spelat någon roll i New York i G 77, och att stora länder, som t.ex.
Kina eller Saudiarabien har trängt G 77 i en dålig riktning.
Vi bör därför försöka att även i våra förhandlingar med ACP-länderna hänvisa till de gemensamma intressena och klargöra att någonting måste ske.
Detta går naturligtvis bara, om vi också får det att låta trovärdigt att vi som européer håller våra förpliktelser inom u-hjälpen.
Här måste vi alla tillsammans - kommission, råd och parlament - även vid Europeiska unionens budgetöverläggningar ge akt på att u-hjälpen höjs och inte ytterligare sänks.
Dessutom måste vi göra våra läxor vad beträffar miljöskyddet och framför allt beträffande klimatskyddet.
Jag tror att ett initiativ att införa flygbensinskatter på internationell nivå är bra, men vi i Europa måste även fundera på om det åtminstone inte på europeisk nivå, när det gäller inomeuropeiska flyg, är en överflödig subvention, när vi visserligen belastar dieselloken inom järnvägen med skatter, men inte flygplanen.
Den som säger att miljöskydd och framför allt klimatskydd har att göra med lägre livskvalitet och lägre ekonomisk framgång, den personen vill jag ge ett exempel: En bekant till mig som har levt en tid i New York sa till mig att i New York har man en tröja på sig under sommaren, eftersom det är för kallt, och under vintern har man en fläkt, eftersom uppvärmningen är för varm.
Det är för mig ingen livskvalitet, det är slöseri med energi!
