# ID: svediakorp-gov480322
# author: Bjerregaard (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,092
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag vill gärna först och främst tacka miljöutskottet och främst föredraganden, Lone Dybkjær, för det grundliga arbete, som lagts ned på detta förslag.
Som kommissionen klargjort i sitt meddelande om rådets gemensamma ståndpunkt, beklagar vi, liksom parlamentet, och som Eisma också gjorde för en stund sedan, att rådet fastlagt en gemensam ståndpunkt utan att först ha företagit en grundlig undersökning av de ändringsförslag, som parlamentet godkänt under första behandlingen, eller för den delen av kommissionens ändrade förslag.
Efter vår överläggning i dag kommer rådet att få en ny möjlighet att behandla parlamentets ändringsförslag, och jag hoppas, att de två institutionerna kan avsluta beslutandeförfarandet av detta förslag före utgången av 1997.
På några områden, som Lone Dybkjær också var inne på, har rådet försvagat kommissionens förslag.
Jag tänker framför allt på artikel 2 om jordbruket, som både Graenitz och Valverde López starkt betonade i sina inlägg.
Här är texten i den gemensamma ståndpunkten mycket svag, och den kommer inte alls in på frågan om integrering.
Vi kan ju gemensamt glädja oss över, att den Agenda 2000, som ordföranden Santer, har lagt fram i dag, förhåller sig helt annorlunda och progressivt till att integrera miljösynpunkter i jordbrukspolitiken.
Rådets försvagning av förslaget kommer tyvärr också till uttryck i samband med miljöansvaret i artikel 3.
Här försöker rådet i den gemensamma ståndpunkten att avgränsa handlingsmöjligheterna på EU-nivå, så att de uteslutande består i att främja åtgärder på nationell nivå.
Här skulle jag tro, att kommissionen och parlamentet har ett gemensamt intresse av att få miljöansvaret starkare uttryckt.
Det var i varje fall vad jag hörde i den debatt, som vi hade i går förmiddag om förslag 90 / 220, och där Bowe mycket klart underströk parlamentets intresse av denna fråga.
Det gäller tyvärr också artikel 4, där rådet har försvagat bestämmelsen om förbättring av tillgång till rättssystemet på miljöområdet och slopat den bestämmelse, där det föreslås, att man skall överväga att införa sanktioner för bristande åtlydnad av gällande lagstiftning.
Det var några av de punkter, som Jackson speciellt var inne på i sitt inlägg, och som Jackson givetvis är medveten om, har vi varit mycket aktiva i frågan om den bristande åtlydnaden av miljölagstiftningen.
Det är ju så, att miljöområdet är det enda området, där man hittills använt vitesinstrumentet, nämligen mot sex länder och det med - anser jag - mycket goda resultat.
Jag har med beklagan noterat, att parlamentet på grund av önskemålet att begränsa antalet ändringsförslag har accepterat de försvagningar, som kommit från rådet.
Det tycks fortfarande råda ett missförstånd eller kanske rättare sagt, olika uppfattningar om den översyn, som vi nu behandlar, genom att det har varit vår uppfattning, att den inte skall ersätta det femte miljöprogrammet.
Syftet med förslaget är att säkra ett mer effektivt genomförande av det femte programmet före år 2000.
Därför pekar förslaget på de viktigaste prioriterade åtgärderna, som skall genomföras på EU-nivå för att lösa några av de existerande problemen.
De anförda prioriteringarna skall självfallet omsättas i konkreta förslag, och kommissionen är i full färd med detta.
På detta stadium av programmets genomförande är det enligt kommissionens uppfattning viktigt att fokusera sig på några få nyckelfrågor, som förtjänar särskild uppmärksamhet och särskild uppbackning.
Flera har varit inne på dem under debatten i dag.
Parlamentet har låtit förstå, att det önskar lägga till vissa andra punkter, och det är också förståeligt, eftersom det finns många uppgifter på miljöområdet, som är viktiga.
Det vi självfallet inte får glömma är, att ju fler prioriteringar vi ställer upp desto mindre uppmärksamhet kommer de att få var och en för sig.
Med hänsyn till de ändringsförslag, som rör konsekvenserna av unionens utvidgning till Österrike, Finland och Sverige, som speciellt Gahrton och Sjöstedt var inne på, så vill jag gärna ännu en gång understryka, att jag är fast besluten, att ingen medlemsstat - gammal eller ny - skall vara nödsakad att sänka sina miljönormer.
Det har vi sett till inte skall behöva ske, och parlamentet böra vara uppmärksammad om, att det föreligger en rad förslag, bl.a. gällande fordons- och oljeprogrammet och nyligen också försurningsprogrammet med därav följande förslag om minskning av svavelutsläppen.
Om vi kan hålla vår önskan och våra löften till de nya länderna, beror självklart också på, att vi ser till att vi följer ett förfarande, som kan garanterar, att när vi behandlar förslagen inom den tidsram, som står till förfogande.
Herr ordförande, parlamentets betänkande innehåller 38 ändringsförslag till rådets gemensamma ståndpunkt.
Till detta kommer ytterligare 2 ändringsförslag.
Kommissionen kan acceptera 16 av dessa ändringsförslag helt, delvis eller principiellt.
Av dessa ändringsförslag hade kommissionen redan accepterat 5 i samband med förstabehandlingen och tagit med dem i det ändrade förslaget från december 1996.
Kommissionen kan tyvärr inte acceptera de 24 andra ändringsförslagen, först och främst av institutionella skäl.
De 24 ändringsförslag, som inte kan accepteras är, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 26, 27, 28, 30, 31, 36, 37, 38, 39 och 40.
Jackson kan av detta se, att vi mycket väl kan acceptera ändringsförslag 34, som är i full överensstämmelse med den ursprungliga texten från kommissionen.
Herr ordförande, vid framläggandet av det förslag, som vi debatterar i dag i en andra behandling, har kommissionens utgångspunkt varit, att gemenskapen måste föregå med ett gott exempel och visa vägen framåt både internt och internationellt, och vi kommer senare i kväll att få tillfälle att diskutera UNGASS-konferensen i New York.
Detta kräver ökat politiskt engagemang och handling på alla nivåer för att få genomfört det femte handlingsprogrammets överordnade strategi och målsättning, som är en hållbar utveckling.
Som vi kan se omkring oss här i Europa, i Denver och i New York, betraktas detta som en oerhört viktig utmaning, där vi i EU har en viktig roll att spela.
