# ID: svediakorp-gov480297
# author: Vaz da Silva (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 467
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Sagan om ARIANE har nått sitt slut.
Den europeiska interkulturella kommunikationen genom boken och läsningen kan betraktas som en skrattretande summa på 7 miljoner ecu för åren 1997-1998.
Trots parlamentets ansträngningar - och jag kommer särskilt att lyfta fram dem som genomförts av föredraganden Nana Mouskouri, och även kommissionens ansträngningar att utöka budgeten under förlikningsförfarandet, och den överraskande orubbligheten hos rådet, eller snarare, hos en eller två medlemsstater, som fick det att inte ge efter en tum i fråga om de anslag som skall gå till ett program som utan tvivel är ett fördelaktigt instrument för spridning av de kulturella särarterna, som rådet självt så väl lovordar.
Den särskilda hänvisning som rådet, för övrigt, införde i Amsterdam under artikel 128 bekräftar detta.
Det är bara synd att rådet inte i denna artikel införde de förändringar som alla väntade på, och som hade gjort artikeln verkbar, med ett majoritetsförfarande istället för den nuvarande enhälligheten, som är så förtvivlat paralyserande.
Samma opasslighet beträffande finansiella resurser inträffade nyss med ett annat av Europas flaggprogram, Socrates, som främjar utbyte bland studenter, lärare och inom språkundervisningen.
Detta skedde trots att detta program är en av de tydligaste exemplen på framgång inom unionen.
Vad är det då, som rättfärdigar den oförklarliga motsägelsen i unionen mellan den prioritering som den vill ge programmet och de otillräckliga medlen som man disponerar för det?
En motsägelse är det också i förhållande till de förhoppningar som programmet införlivar hos medborgarna och den frustration som sedan erbjuds ...
Denna motsägelse finns inte på något annat av gemenskapspolitikens områden.
När man beslutar sig för att gå fram med jordbrukspolitiska eller transportpolitiska åtgärder, köpslår man inte om medlen för att genomföra dem.
Till och med forskningen, tills nu även den en fattig släkting, fick sina resurser förstärkta inför nästa budget, kanske för att den knutits allt närmare industrin, kanske till och med för mycket för intressena i mitt land.
Och, ändå, Herr ordförande, vem skulle våga underkänna den fundamentala betydelsen av kulturen för att uttrycka den europeiska andan, den egna arten och särarterna, för att stärka det lokala och globala medborgarskapet, för att bekämpa utslagningen, för att förstärka sammanhållningen, ge startskott till ny planeringspolitik och, last but not least, för att skapa nya arbeten?
Jag är säker på att nästa fördrag, inte just Amsterdamfördraget, men det som kommer sedan, som regeringskonferensen negativt bidragit till att förbereda för, inte kommer att kunna undgå att ge kulturpolitiken den centrala roll som den förresten redan har i projektet med ett Europa för medborgarna.
