# ID: svediakorp-gov480187
# author: Lulling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 428
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, i förmiddags avslutade ordförande Santer sin presentation av Agenda 2000 med att säga. "
Vår framgång blir också Europas framgång ".
Alldeles nyss uppmärksammade Poos det som nästan har blivit en plattityd, dvs. att Luxemburg tar över ordförandeskapet för unionen vid en avgörande tidpunkt för dess utveckling.
Det luxemburgska ordförandeskapets framgång kommer alltså också att vara Europas.
Jag önskar det med hela mitt hjärta.
Jag skulle inte vilja insistera på betydande datum för det här ordförandeskapet, det har mina kolleger i stor utsträckning kommenterat, men som medlem av utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik vill jag uttrycka min tillfredsställelse när det gäller det luxemburgska ordförandeskapets avsikter i fråga om skatteharmonisering.
I den här kammaren riktar man ofta felaktig kritik mot mitt land när det gäller den frågan.
Jag hoppas att det luxemburgska ordförandeskapet kommer att kunna övertyga parlamentet om att dess metod, dvs. en övergripande metod, är den rätta för att få bukt med all skadlig skattekonkurrens.
Jag kan alltså lugna min kollega Friedrich.
Mina kolleger i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har gett mig uppdraget att säga att eftersom saker och ting är som de är när det gäller Agenda 2000, så väntar vi oss att det luxemburgska ordförandeskapet, och framför allt att vår vän Fernand Boden, jordbruksminister, skall behandla våra ståndpunkter på ett mer uppmärksamt sätt än vad som t.ex. var fallet med 20 av de 22 ändringsförslagen i mitt betänkande om att rädda Europas bin, vilka led ett dystert öde.
Jag vet att det luxemburgska ordförandeskapet är medveten om de nya utmaningar som vi måste anta i fråga om den gemensamma jordbrukspolitikens framtida utveckling och att dess avsikt är att ta itu med dem med försiktighet, men också med en nödvändig beslutsamhet för att få ärendena att gå framåt.
Men, för Guds skull, låt dem inte gå i fel riktning genom att göra de europeiska jordbrukarna och vinodlarna till eviga bidragstagare.
Jordbrukarna och vinodlarna borde inte vara utvidgningens huvudsakliga offer: det de begär är inte fler subventioner, utan villkor för att kunna producera med ansvar, både när det gäller kvalitet och kvantitet.
Att vilja berättiga prissänkningar genom att påstå att det är till konsumenternas fördel vittnar om en viss cynism, eftersom våra konsumenter betalar en större och större del av sin inkomst för överflödet, och mindre och mindre för det avgörande behovet, nämligen sunda och balanserade livsmedel.
