# ID: svediakorp-gov480184
# author: van Velzen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 544
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ordförande, föregående talare började med att säga att Luxemburg kommer att få stora problem, åtminstone ordförandeskapet.
Jag vill ha en annan infallsvinkel.
Enligt mig har det luxemburgska ordförandeskapet en enorm chans.
Enligt mig är alla i Europa så trötta på allehanda förklaringar utan någon betydelse och så medvetna om att det äntligen måste formuleras konkreta mål, att chansen till framgång vid toppmötet för sysselsättning är mycket större än vad folk antar.
Jag vågar säga det så djärvt, eftersom jag har stort förtroende för det luxemburgska ordförandeskapet.
Och inte för att de är så små, jag tror inte att det är av vikt, utan för att jag vet att de vill ärendet väl, och eftersom de har kvaliteten att formulera frågan mycket tydligt, nyktert men också mycket konkret.
Jag är glad att ordförande Juncker i går i utskottet för sysselsättning, uttryckligen bad oss om att innan mitten av oktober lämna ett bidrag.
Vi kommer gärna att göra det och jag vill säga något om vårt engagemang och våra kriterier.
För det första, det måste vara mycket konkret.
En tidplan måste formuleras, tydliga mål måste sättas upp, medlen måste formuleras och ni måste vara konkreta med procentsatserna, med antalen osv.
Besluten måste också omedelbart träda i kraft, vilket betyder att det på detta toppmöte måste fattas beslut som dagen efter har betydelse, också för de nationella budgetarna.
För det är vackert att säga att sysselsättningen primärt är en nationell angelägenhet, men då måste också det ansvaret tas i de nationella budgetarna.
Jag hoppas att man inte redan innan toppmötet har låst sina nationella budgetar.
Det gäller för övrigt också Ecofin-rådet.
Även där måste det finnas tillräckligt utrymme för att i andra behandlingen tillämpa det som beslutats under toppmötet.
Jag skall också rikta mig, och det gäller för parlamentet, hoppas jag, till arbetsmarknadsparternas commitments.
För de spelar också en viktig roll.
När det gäller mig, inga tabun för att göra det flexibelt eller att modernisera.
Men det kan aldrig vara en ensidig uppoffring från arbetstagarnas sida.
Flexibilitet och modernisering kan endast vara följden av ett kontrakt varvid på ena sidan flexibilitet står och på den andra till exempel fler arbetsplatser, eller tillräcklig säkerhet, social säkerhet.
Vi skulle gärna se att det i varje fall fattas ett konkret beslut och det är att den aktiva arbetsmarknadspolitiken primärt kommer att inrikta sig på de arton till trettio miljoner människor som är arbetslösa.
Ingen frivillig praktik längre i Europa, utan en förpliktelse där praktik alltid följs av minst ett år på en arbetsplats.
Det gamla förslaget från Delors, det måste äntligen träda i kraft.
För det behöver vi för övrigt arbetsmarknadens parter mer än väl.
Jag har redan sagt: sysselsättningspolitik är nationell.
Det är delvis sant, delvis är det struntprat.
Ett av de viktigaste instrumenten är skattepolitiken.
Skattepolitiken är en av frågorna som primärt utspelar sig europeiskt och om vi vill ge utrymme för incentive measures, där måste Europa spela en utomordentligt viktig roll här.
