# ID: svediakorp-gov480178
# author: Vanhecke (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ordförande, jag vill gärna använda tillfället till att be om uppmärksamhet från det luxemburgska ordförandeskapet på ett problem som för närvarande föreligger i mitt land med anledning av införandet av det europeiska direktivet av den 19 december 1994 om rösträtten för europeiska medborgare i belgisk lag.
Jag vill först säga att detta direktiv är ett exempel - åtminstone i mina ögon - på odemokratisk europeisk beslutsprocess.
För att införa europeisk rösträtt krävs ju i Belgien en grundlagsändring och tvåtredjedels parlamentarisk majoritet.
Ändå godkändes i mitt land såväl Maastrichtfördraget som det bindande direktivet självt, godkänt med en vanlig majoritet.
Det faktiska företrädet för ett europeiskt direktiv framför belgisk grundlag innebär alltså att vilken minister som helst med vanlig majoritet eller vilket ministerråd som helst kan ändra mitt lands grundlag, vilket tycks mig oacceptabelt och odemokratiskt.
Konkret uppstår nu det enorma problemet för oss flamländare att rösträtten för EU-medborgare i Bryssel och i de flamländska kommunerna runt Bryssel i praktiken innebär en sorts etnisk rening till nackdel för de nederländskspråkiga, till nackdel för flamländarna.
Jag anser att det är en situation som inte är okänd för luxemburgarna som också har en helt egen specifik språkkultur.
I dag måste jag då också principiellt framhålla att den ofta hanterade slogan om " europeisk mångfald som vår kontinents rikedom ", inte får bli någon död bokstav.
Och att mångfald betyder att ett folk har ett eget skyddat område där dess kultur dominerar och där invandrare är välkomna, men förväntas anpassa sig.
Nåväl, flamländarna måste fastställa att de som har ett annat språk, de invandrare som kommer till deras område i Bryssel och runt omkring inte bara inte anpassar sig, utan också försöker påtvinga sin kultur, sitt språk, sin lag.
I dag är det europeiska direktivet som det är tal om fortfarande inte infört i belgisk lag.
Om det luxemburgska ordförandeskapet eller Europeiska kommissionen, så som tillkännagivits, vidtar åtgärder för att ändå pracka på det på mitt land, Flandern, måste man väl inse att ett helt folk, flamländarna, kommer att vända sig mot detta Europa och det skulle vara beklagligt.
