# ID: svediakorp-gov480163
# author: Valverde López (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 608
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vi måste framförallt konstatera att detta förslag om rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar är en klar satsning från Europas sida till förmån för den vetenskapliga utvecklingen och ett medel för att bevara den rättsliga tryggheten och människans värdighet.
Det är i dag nästan 10 år sedan kommissionen kom med sitt första förslag, som bemöttes av kraftiga protester från parlamentet eftersom man ansåg att den etiska dimensionen inte fanns med i förslaget.
Onekligen dominerade de tekniska aspekterna över de etiska i det ursprungliga förslaget.
Det var orsaken till att parlamentet beslöt att förkasta kommissionens första förslag.
I kommissionens nya förslag, som vi i dag har framför oss, har våra tidigare synpunkter generellt sett beaktats.
De etiska aspekterna har förstärkts och utvidgats i betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt.
Detta betänkande försäkrar oss om att den etiska dimensionen nu utgör en oskiljaktig del av texten.
Denna innehåller nu förbud mot kloning av människor och en vädjan till det verkställande utskottet om att upprätta en etisk kommitté för behandling av bioteknologiska frågor.
Ingen kan säga att detta direktiv inte skulle ha debatterats tillräckligt i Europaparlamentet.
Vi vill gratulera professor Monti, som är ansvarig kommissionär, till ett utmärkt arbete.
Han har omfattat parlamentets motiveringar och bekymmer, och har accepterat över femtio ändringsförslag.
Detta är ett bra exempel på fruktbart samarbete mellan kommissionen och parlamentet.
Det står dock klart att vissa politiska grupper inte i första hand är intresserade av att uppnå samförstånd och ett skäligt innehåll, utan av att systematiskt bojkotta direktivet om rättsligt skydd av bioteknologiska uppfinningar.
Deras strategi är klar: enkla och känslomässiga argument som går hem hos den stora publiken men som saknar korrekt rättslig grund.
Patenträtten är inte ny, varken i Europa eller ute i världen.
Den är en del av rätten till konkurrens och den tillämpas sedan flera år tillbaka.
Det är viktigt att vi har klart för oss att det här gäller en harmonisering av lagarna i de olika medlemsstaterna.
Det är skäl att betona betydelsen av denna sektor i fråga om medicinernas framtid.
Mediciner som är bioteknologiska tillämpningar är i dag verklighet.
Av de 50 nya mediciner som varje år kommer ut på marknaden har mellan 10 och 15 producerats med hjälp av bioteknologi.
Sjukdomar som cancer, alzheimer, diabetes och cystisk fibros kan redan behandlas med dessa produkter, för att inte tala om vaccinen mot hepatitis B och C där bioteknologin har bidragit till att eliminera de tidigare riskerna för virusinfektion.
Jag kunde fortsätta uppräkningen av produkter och sjukdomar där vi alla måste medge att patienterna har fått lindring och hjälp, och även om sjukdomar inte har kunnat botas helt så har man i alla fall kunnat förbättra patienternas livskvalitet.
Den europeiska bioteknologiska industrin ligger långt efter den amerikanska och den japanska.
Som ledamöter av Europaparlamentet måste vi bidra till att Europa får en stabil lagstiftning som etableras i samförstånd.
Jag anser att utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt efter alla dessa år av diskussioner om ämnet har fått fram en balanserad text som inte bara beaktar den bioteknologiska industrins framtida utveckling i Europa utan också den anslutande etiska dimensionen.
Ett direktiv som inte erbjuder en lagstiftningsram som är säker och i enlighet med gällande internationella avtal leder till en blockering av den europeiska bioteknologiska industrins utveckling.
Europa får inte hamna på efterkälken inom en sektor som är under stark utveckling och som själva kommissionen i flera sammanhang anser har en stor framtid.
