# ID: svediakorp-gov480138
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 864
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vi granskar idag ett mycket viktigt ämne som har tagits upp flera gånger i kammaren utan att vi har kommit fram till en definitiv slutsats: bör man på europeisk nivå ge ett harmoniserat juridiskt skydd till bioteknologiska uppfinningar, dvs. till uppfinningar som påverkar generna hos en växt, ett djur eller en människa?
Efter att med stor uppmärksamhet ha läst betänkandet av Rothley i Europaparlamentet och betänkandet av Mattei i franska nationalförsamlingen om den här frågan, medger jag att jag har en djup känsla av olust, som beror på det föreslagna direktivets förvirrade karaktär: man försöker lösa tekniska problem - nämligen vissa uppfinningars patenterbarhet - utan att först tydligt ha upprättat grundläggande etiska principer.
Dessutom vill man i ett enda direktiv reglera totalt skilda frågor, som å ena sidan hänger ihop med medicin och å andra sidan med jordbruket.
Första punkten: bestämmelserna i direktivets förslag innehåller inga grundläggande principer som vi ämnar respektera: skyldigheten att skydda människans värdighet och identitet, garantin att respektera människors genetiska integritet, att vägra all arvsrätt som kan gälla den mänskliga kroppen, dess beståndsdelar eller dess produkter, att donationer av mänskliga kroppsdelar skall vara kostnadsfria såväl som frivilliga.
Om de här principerna inte finns med i direktivet är det för att det begränsar sig till de ekonomiska reformer som är förbundna med fullbordandet av den inre marknaden.
Inom den ramen är dess mål att harmonisera en juridisk aspekt hos patentbreven, och inte att upprätta moraliska principer, för vilka unionens institutioner inte har någon befogenhet.
På den här punkten hänvisas vi till de nationella lagarna, såsom den franska lagen av den 29 juli 1994, som upprättar bra principer, i synnerhet den om att den mänskliga kroppen inte kan ärvas.
Men alla länder i Europa tillämpar inte exakt samma metod.
Det är här vi kommer fram till begränsningarna med en rent teknisk harmonisering.
Den andra punkten anser jag vara mycket allvarligare: texten som läggs fram till oss blandar glatt ihop medicinoch jordbruksfrågor, på ett sätt som gör att många ledamöter har en känsla av att man tvingar dem att godkänna den.
De aktuella frågorna är verkligen helt olika: inom det medicinska området handlar det om att finna behandlingsformer för att kämpa mot allvarliga sjukdomar som idag är obotliga genom att påverka de sjukas gener, men inte genom att använda " genterapi på könsceller ", dvs. de uppfinningar som tenderar att ändra härkomstens genetiska arv, och inom jordbruksområdet handlar det om att ändra generna inom faunan eller floran för att anpassa dem till livsmedelsproduktionens lönsamhetskrav.
I det första fallet är den åsyftade befolkningen snävt begränsad, dess behov är skriande och de eventuella negativa konsekvenserna kommer att begränsas till den som behandlas.
I det andra fallet är den åsyftade befolkningen mycket stor - samtliga konsumenter - vilket gör att en eventuell spridning av negativa konsekvenser riskerar att inte kunna kontrolleras.
Att godkänna patenterbarheten för bioteknologiska uppfinningar från ett fall till ett annat har alltså inte alls samma effekter, å ena sidan uppmuntrar man att bota sjuka, å andra sidan öppnar man istället dörren för en kommersiell spridning av genmodifierade organismer, vilkas slutliga inverkan på hela befolkningen man har en mycket dålig uppfattning om.
I det första fallet, inom läkarvetenskapen, anser jag att det kan vara bra att gå fram försiktigt med bioteknologiska uppfinningars patenterbarhet, med villkoret att våra grundläggande etiska principer skyddas väl.
Kommissionens förslag går i rätt riktning i det avseendet, genom att specificera att den mänskliga kroppen och dess beståndsdelar, i sitt naturliga tillstånd, inte är patenterbara.
Europaparlamentet har med rätta fått förslaget att gå något längre, genom att klargöra att den mänskliga kroppens beståndsdelar innehåller en sekvens eller delsekvens av gener.
Jag beklagar att man inte gick ännu längre, såsom gruppen Nationernas Europa föreslog, genom att deklarera diverse andra uppfinningar på genuppsättningar som icke patenterbara.
I det andra fallet, jordbruket, hör de allvarligaste problemen mer samman med folkhälsa än med etik.
Vi kan inte se hur man idag kan tillåta patenterbarheten för t.ex. genetiskt modifierad majs, då Europaparlamentet självt nyligen begärde att odling, import och saluföring av den produkten förbjuds.
Visst säger man oss att det är helt skilda saker juridiskt sett, och att man i teorin mycket väl kan tänka sig att bevilja patent för en produkt som det är förbjudet att producera.
Men det där är spetsfundigheter.
De båda är, om inte juridiskt, så politiskt förenade.
Eftersom vi inte godtar livsmedel som producerats med hjälp av genetiskt modifierade växter eller djur, godtar vi inte heller patent som skyddar den produktionen.
Vi avslår följaktligen det här förslaget till direktiv som strävar efter att avtvinga oss röster i ett förvirrat tillstånd.
Vi begär att man underställer parlamentet två distinkta texter om de bioteknologiska uppfinningarna, med två distinkta omröstningar, en som rör det medicinska området och en som rör jordbruket.
