# ID: svediakorp-gov480108
# author: Santer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,168
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade ledamöter, jag skulle vilja göra ett mycket kort inlägg, eftersom jag vet vilken späckad föredragningslista ni har idag, för att tacka samtliga debattdeltagare.
Jag är väl medveten om att kommissionen har ställt dem i vissa svårigheter genom att samma dag ge dem ett paket på 1350 sidor som behandlar mycket viktiga problem och som lägger själva grunden för det 21: a århundradets europeiska arkitektur.
Det stämmer att det har lagts fram hastigt, men å andra sidan tror jag att man måste hedra alla de som, med iver, har velat svara på kommissionens rådfrågning.
Jag är säker på och övertygad om att det kommer att vara en av de centrala punkterna som kommer att uppta de olika ministerråden under det luxemburgska ordförandeskapet.
Ni kommer att ha tillfälle, det är jag säker på, att i stor utsträckning diskutera dessa med de ansvariga kommissionärerna, dvs.
Wulf-Mathies för strukturfonderna - vilka har tagits upp ett flertal gånger, för övrigt på ett felaktigt sätt, i ett sammanhang som inte alltid motsvarar det som vi själva har fastställt, och kommissionsledamot Fischler för den gemensamma jordbrukspolitiken.
Båda två kommer att upplysa er om de mål som kommissionen strävar efter inom ramen för Agenda 2000.
Agenda 2000 syftar till att skapa de nödvändiga förutsättningarna i en värld som förändras, och där Europa naturligtvis också måste förändras.
Självklart måste utvidgningen integreras här, men det krävs också att vi anpassar oss till den internationella omgivningen och att vi kan spela vår roll på den internationella scenen.
Nu säger ni mig att vi har försökt att ge oss på det omöjliga.
Ja, i viss utsträckning, eftersom vi har tagit hänsyn till utvidgningen, och även utvidgningens konsekvenser för ett antal politikområden, i synnerhet för strukturfonderna och den gemensamma jordbrukspolitiken, men även för andra.
Vi har redan nu utvecklat en ny finansiell ram för samtliga inre politikområden, som vi har omorganiserat för att bemöta våra medborgares bekymmer och för att anta Europas utmaningar under det 21: a århundradet.
Det är en helhet som man kan finna i kommissionens dokument.
Vi har i vilket fall som helst tagit vårt ansvar i det avseendet, och därigenom har kommissionen visat att det också kan agera som en politisk kommission, som en politisk institution inom gemenskapen.
Jag skulle vilja tala om för Vanhecke att kommissionen inte är en domstol med apatiska teknokrater, och den består inte av, vilket man ibland påstår, höga tjänstemän.
Nej, tvärtom.
Jag själv valdes till Europaparlamentet i juni 1994.
Jag har valts till premiärminister i mitt land.
Jag kan skryta med, liksom även andra, den nationella och europeiska suveräniteten.
(Applåder) Jag och mina kolleger i kommissionen spelar alltså vår roll som politisk institution i det politiska EU, och inom de ramarna har vi tagit vårt ansvar.
Jag skulle ändå vilja opponera mig mot två allmänna observationer som ibland har gjorts.
Först och främst, när det gäller de nya kostnaderna kan jag bekräfta att de inte kommer att bäras av den gemensamma jordbrukspolitiken.
De kommer inte heller att bäras av strukturfonderna.
Det är tack vare reformerna av den finansiella ramen som strukturfonderna har blivit mer effektiva, genom koncentration, omgruppering och omorganisering.
Om ni analyserar siffrorna kan ni att se att medlemsstaterna under hela perioden kommer att få 15 % mer i bidrag via strukturfonderna än vad de får just nu.
Så, att säga till mig att det är genom att skära ned i strukturfonderna som man nu finansierar utvidgningen, det är felaktigt och helt enkelt inte sant.
Det stämmer inte överens med hur det faktiskt ligger till.
Det stämmer inte överens med de siffror som finns i dokumenten och som jag uppmanar er att sätta er in i.
Jag skulle vidare också vilja opponera mig mot en annan kritik som har riktats mot kommissionen.
Vissa har t.o.m. talat om Jalta, om inrättandet av en ny demarkationslinje i Europa.
Det är fel!
Kommissionen har sagt, och Van Den Broek och jag själv har mycket väl uppfattat det, att en hel förhandlingsprocess har satts igång, och att alla kandidatstater, utan något som helst undantag, kan bli fullvärdiga medlemmar av Europeiska unionen.
Det är av den anledningen som vi också har planerat ett antal strukturer som syftar till att upprätta ett verkligt partnerskap för anslutning.
Det är så vi har lagt fram de här frågorna.
Det är också av det skälet som vi har inrättat den europeiska konferensen, där alla länder som vill bli medlemmar av Europeiska unionen finns representerade.
Som Van Den Broek sade: vi har inte antagit vår ståndpunkt av politiska skäl.
Det är i den andan - dvs. på grundval av objektiva kriterier och analyser som våra enheter har gjort i samarbete med internationella experter - och endast i den andan som vi har meddelat vilka kandidatländer som just nu kan påbörja förhandlingar med möjlighet att avslutas på medellång sikt.
Det är ett framtidsperspektiv som har upprättats.
När det gäller mänskliga rättigheter kan inte en uppdelning göras mellan olika medlemsstater, mänskliga rättigheter är ju något odelbart, och vårt ställningstagande har varit mycket fast i det avseendet, vilket för övrigt bemöter ett antal farhågor i parlamentet.
När det däremot gäller ekonomi och uppfyllandet av ekonomiska kriterier är vår slutsats att det redan nu är möjligt att inleda förhandlingar med vissa av kandidatländerna, trots att ingen av dem just nu uppfyller alla ekonomiska kriterier, eftersom vi räknar med de olika kandidatländernas framtida utveckling, i enlighet med våra egna analysresultat.
Det är givetvis Europeiska rådet som har sista ordet, men vi har tagit vårt ansvar inom ramen för utvecklingen i den internationella omgivningen, som vi är oroliga för.
Jag håller med det som sägs, vilket också jag gör, att utvidgningen är en historisk möjlighet.
Vi har för första gången på mer än femhundra år den historiska möjligheten att få vår kontinent att försonas, och det i fred och frihet.
Denna möjlighet bör vi ta tag i.
Den här utvidgningen måste följaktligen lyckas.
Det är min enda ambition, ambitionen för den kommission som jag har äran att vara ordförande i.
Låt oss alltså lämna alla politiska problem, alla strategier och knep åt sidan, som ibland, det måste sägas, tyder på ett visst hyckleri i politiska församlingar, för det som betyder någonting, det är att vi lyckas med utvidgningen.
Detta är den här kommissionens känsla och plikt.
Det är i den andan som vi har lagt fram paketet Agenda 2000.
