# ID: svediakorp-gov479995
# author: Kinnock, Neil (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 765
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag skulle vilja börja med att återgälda Killileas storsinta tack till mina tjänster - människorna som arbetar tillsammans med mig - och till mig, men också med att be om ursäkt för att jag är tre minuter sen och att jag därigenom gick miste om några av de pärlor han kastade framför kommissionssvinen.
Jag ber väldigt mycket om ursäkt för det.
Min enda förklaring är att jag var mitt uppe i en mycket intensiv diskussion med min ledamot i Europaparlamentet på mitt kontor om den mycket känsliga frågan om att måla om i vårt kök och blev, följaktligen, uppehållen längre än någon av oss hade avsett.
Jag hoppas att han ursäktar mig.
Jag är säker på att han gör det.
De två gemensamma ståndpunkter som ligger framför kammaren idag förtjänar uppenbarligen brett stöd, vilket bevisats i debatten i kväll.
Utan tvekan är det en tribut till Killileas välkända förmåga att skapa samförstånd, inte enbart i hans eget hemland, utan också här i Europaparlamentet.
Vad gäller internationella busstransporter, omfattar den gemensamma ståndpunkten det flesta av de förbättringar som rekommenderats av kommissionen och parlamentet i ett tidigare skede och den inbegriper också det föreslagna införandet av en gemenskapslicens för busstransportörer.
Även om parlamentet, som ni hedervärda ledamöter kommer ihåg, samtyckte till kommissionens önskan att ta bort den så kallade " järnvägsskyddsklausulen ", fanns det inte tillräckligt med stöd i rådet för att genomföra detta, trots det faktum att bestämmelserna i klausulen aldrig använts av någon medlemsstat.
Istället uppnådde rådet en kompromiss så att skyddsklausulen kommer att bibehållas fram till slutet av 1999 och sedan ersättas av en skyddsklausul.
Kommissionen kommer naturligtvis att noga övervaka hur medlemsstaterna använder sig av dessa klausuler, så att vi undviker en snedvridning av konkurrensen mellan olika transportsätt.
Ni kommer ihåg att ändringsförslag 1 och 2, som ligger framför kammaren i dag, förkastades vid den första behandlingen av både kommissionen och rådet.
Som jag förstår det, vill utskottet för transport och turism säkerställa att lagstiftningen för kör- och vilotider respekteras och naturligtvis samtycker jag kraftigt till den målsättningen.
Jag kan dock försäkra kammaren om att redan hänsyn har tagits till detta i den befintliga texten och jag ber därför ledamöterna betänka detta, i synnerhet som i detta undantagsfall den ordalydelse som föreslagits av transportutskottet inte skulle innebära någon större klarhet jämfört med den existerande bestämmelsen.
Jag måste säga er, ärade ledamöter, att ändringsförslag 3 inte kan accepteras, inte av principskäl, utan främst av praktiska skäl.
Samtidigt som kommissionen naturligtvis vill lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning, är det helt enkelt inte realistiskt att detta kan göras före utgången av 1998.
Förordningen kommer att antas i oktober, eller däromkring, detta år och kommer inte att träda i kraft förrän 12 månader senare.
Detta skulle helt uppenbart lämna alltför kort tid till att dra några som helst användbara slutsatser om dess tillämpning, och, om kammaren betänker dessa tidsaspekter, hoppas jag att den kommer att göra en liknande bedömning.
Situationen vad gäller busscabotage är tillfredsställande, även om den ståndpunkt rådet intagit inte sträcker sig lika långt som den som föreslogs av kommissionen.
Det är icke desto mindre ett acceptabelt första steg på vägen mot att genomföra friheten att tillhandahålla tjänster inom den reguljära busstrafiken.
Jag kan också tillägga att kommissionen kommer att se över situationen för reguljär busstrafik, som inte omfattas av den nuvarande förordningen när vi överväger översyn av förordningar som berör offentliga tjänster, så som fastlagt i grönboken " Ett trafiknät för alla " förra året.
Jag har också glädjen att upplysa parlamentet om att kommissionen kommer att anta den omformulerade versionen av ändringsförslag 1, samt delar av ändringsförslag 2 - den del som handlar om betänkandet över tillämpningen av förordning 2454 / 92.
Detta kommer, så som krävt i föreliggande ändringsförlag, att presenteras under nästa år.
Däremot kan jag inte acceptera Groschs ändringsförslag, som syftar till att utesluta regionala busstransporter från den ändrade förordningen - det vore ett steg bakåt jämfört med de framsteg som redan gjorts.
Jag vill uttrycka min tacksamhet gentemot Killilea och hans kollegor för deras arbete och, ja, för deras fortsatta intresse, som naturligtvis är en stor hjälp för att uppnå hållbara framsteg med hur gemensamma regler för busstransporter fungerar inom gemenskapen.
