# ID: svediakorp-gov479982
# author: Monti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 485
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Låt mig besvara de båda frågorna samtidigt.
När det gäller de problem som tas upp av de båda frågeställarna och som behandlas här, så har kommissionen redan flera gånger beskrivit sin position när det gäller den vandalism som vid flera tillfällen utövats av vissa grupper av franska jordbruksproducenter eller av vissa jordbruksföreningar och som har som måltavla jordbruksprodukter som kommer från Spanien.
Jag skickade själv för ett par dagar sedan ett brev till den franske Europaministern för att understryka kommissionens oro när det gäller denna fråga.
Liknande episoder under tidigare år fick kommissionen att inleda en överträdelseprocess i enlighet med artikel 169 i fördraget, en process som för närvarande behandlas av domstolen.
Generaladvokat Lenz har för övrigt nyligen meddelat domstolen sina slutsatser, som ligger i linje med kommissionens uppfattning.
Det står utom allt tvivel att, om domstolen anser att Frankrike underlåter att uppfylla fördragets krav och om de åtgärder som de franska myndigheterna vidtar inte skulle leda till att denna underlåtenhet att uppfylla bestämmelserna upphör, så kan kommissionen tillgripa de möjligheter som står till buds enligt artikel 171 i EEG-fördraget och i så fall begära att domstolen ålägger Frankrike att betala ett visst bötesbelopp.
När det gäller de allmänna åtgärder som kan vidtas inom den närmaste framtiden - vilket var ämnet för den andra frågan - så är kommissionen väl medveten om att villkoren för att tillämpa procedurerna enligt artikel 169 och 171 inte gör det möjligt att komma fram till en snabb lösning på problem som uppstår på grund av förhållanden som de som nämnts av frågeställarna.
Kommissionen riktade för övrigt medlemsstaternas uppmärksamhet på detta i det yttrande som publicerades i februari 1996 med anledning av regeringskonferensen.
När det sedan gäller den inre marknaden har kommissionen påpekat att, när det föreligger allvarliga brott mot gemenskapsrätten som kan få allvarliga konsekvenser för den inre marknadens sätt att fungera, så kan kommissionen komma att vidta extraordinära åtgärder mot de medlemsstater som inte uppfyller gemenskapsrätten och i förekommande fall även tillgripa sanktioner.
Förstärkningen av kommissionens exekutiva befogenheter kommer att minska förseningen när det gäller att lösa de aktuella problemen.
Trots detta avslutades regeringskonferensen utan att någon ändring i detta avseende infördes i den nya fördragstexten.
Europeiska rådet i Amsterdam begärde emellertid att kommissionen skulle undersöka olika metoder för att på ett effektivt sätt kunna garantera den fria rörligheten för varor, inklusive möjligheten att tillgripa sanktioner mot medlemsstaterna, och kommissionen uppmanades att lägga fram sina förslag före nästa sammanträde med det Europeiska rådet i december 1997.
Det är ännu för tidigt att säga hur kommissionen kommer att agera med anledning av detta.
Kommissionen har emellertid börjat undersöka samtliga de möjligheter som erbjuds enligt fördraget för att kunna ge ett fullständigt svar på den uppmaning som stats- och regeringscheferna riktade till kommissionen vid sitt senaste sammanträde.
