# ID: svediakorp-gov479869
# author: Herman (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 769
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kolleger, den uppgift som åligger mig är mycket angenäm eftersom jag inför kammaren skall redogöra för den mycket gynnsamma utvecklingen av ett förfarande som följts relativt bra av samtliga parter.
Jag vill här hylla det nederländska ordförandeskapet som visat prov på betydande dynamik eftersom det lyckats övertyga rådet om lösningar som låg närmare de som förespråkades av parlamentet och kommissionen.
Jag skulle också vilja tacka kommissionen som ganska tidigt förstod att vissa ändringsförslag från parlamentet egentligen var utmärkta, inbegripet för den allmänna politiken.
Slutligen vill jag tacka de kolleger som gav mig förtroendet att avsluta förhandlingarna med rådets ordförandeskap.
Snabbt, vad gäller det?
De prisade radernas exakta definition behövde anges.
Punkten antogs.
Det var även nödvändigt att försäkra sig om - och det är innehållet i det betänkande van Velzen just talat med oss om - numrens användbarhet eftersom numrens användbarhet är en grundläggande beståndsdel på konkurrensnivå.
Vi kan förgäves göra de bästa texter om vi för att byta operatör varje gång måste uppfylla formaliteter eller slå mycket längre nummer, då kommer vi att avskräcka konkurrensen.
Den punkten accepterades också.
Två eller tre problem fortsätter att bekymra parlamentet och lösningen beror inte bara på kommissionen utan även på rådet.
Vilka är då dessa problem?
Till att börja med problemet med de nationella myndigheternas oberoende.
Vi vet att i vissa länder är dessa myndigheter i högsta grad verkliga: de åtnjuter oberoende, de har befogenheter och makt.
Det är inte fallet överallt.
I andra länder är dessa myndigheter outvecklade och förefaller mer som vinrankans blad som skall gömma det man inte kan se: deras totala oförmåga inför den största operatören.
Denna punkt är ännu inte löst.
Vi vet att det inte är kommissionens fel och att problemet ligger inom rådet som inte är här.
Ett annat problem som intresserar oss och som man blir allt mer medveten om är den korrekta tillämpningen av direktiv.
Vi förfogar nu över direktiv som börjar utgöra en sammanhängande och enhetlig enhet men de tillämpas långt ifrån på samma sätt överallt.
Det skulle därför vara bra att ha någon som kan lösa de konflikter som kommer att uppstå och som för övrigt redan uppstår.
Vi har ett skriftligt åtagande från kommissionen som säger, jag citerar: " att kommissionen har förbundit sig att kontrollera att bestämmelserna för medlemsstaternas införande av den allmänna tjänsten inte medför någon snedvridning av konkurrensen ".
Det är ett stort problem.
Vi har sett inom parlamentet att den allmänna tjänsten är ett intressant koncept, men det bär uppenbara ideologiska spår: allmän tjänst, offentlig tjänst, man blandar ihop allt.
Vi måste alltså se till att det inte förekommer någon snedvridning av konkurrensen under det mycket skickliga och något demagogiska föregivandet att utvidga begreppet allmän tjänst för att i verkligheten bättre skydda det nationella territoriet eller den nationella marknaden.
Detta har förekommit i vissa länder, och bl.a. i mitt eget för att nämna ett.
Vi hoppas få ordning på det med hjälp av kommissionen.
Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på en punkt där kommissionen är en smula blygsam: nödvändigheten av att ha en europeisk myndighet.
Jag förstår att kommissionen för närvarande inte har lust att kräva denna myndighet själv eftersom tillfället politiskt sett inte är särskilt väl valt.
Men det hindrar inte att en europeisk myndighet måste ingripa en dag.
Och man måste framförallt - och det är en allvarlig kritik jag riktar till statscheferna som träffades i Amsterdam - lyckas med att förstärka kommissionens makt när det gäller förhandlingarna med andra.
Tjänsterna, dvs. telekommunikationstjänsterna, är inte planerade.
Romfördraget vet vi innebar att kommissionen skulle vara det huvudsakliga förhandlingsorganet med andra.
Vi skulle vilja se det förverkligas, inte bara när det gäller varor och kapital utan även beträffande tjänster.
Men i Amsterdam fanns två eller tre länder som av fullständigt ologiska och oförståeliga skäl och tvärtemot sina medborgares intressen vägrade.
De följde Frankrike och andra som inte är nöjda med det sätt som kommissionen i vissa förhandlingar försvarar deras intressen.
Det är ett problem som kommer att uppstå regelbundet.
Därmed har vi resultatet: vi har ännu inte uppnått fullständig tillfredsställelse på denna punkt.
Slutligen uppstår problemet med kommittéförfarandet.
Frågan avgjordes inte heller korrekt i Amsterdam, men eftersom man lovat oss en regeringskonferens före utvidgningen får vi tillfälle att rätta till misstaget.
