# ID: svediakorp-gov479867
# author: van Velzen, W.G. (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 881
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag skall rapportera om såväl grönboksnumreringen som betänkandet från herr Argyros.
Efter det att vi först behandlat lagstiftningen på området för en väl fungerande telekommarknad så som interkonnektion och tillstånden, har vi nu hamnat vid direktiv och grönböcker som framför allt handlar om konsumentintressen, nämligen innehållet och funktionen på det universella tjänsteutbudet och denna grönbok om nummerpolitiken i den Europeiska unionen.
Det är tydligt att konsumenten också måste plocka frukterna av liberaliseringen av telekommunikationsmarknaden genom bättre pris / kvalitetsförhållanden och bättre och mer omfattande serviceutbud.
På detta område finns fortfarande mycket att göra, så som framgår av sjunkande priser och bättre serviceutbud som nu lämnas av nya aktörer.
Vilka är nu instrumenten som konsumenten kan använda för att tvinga fram bättre kvalité, i förekommande fall pris?
De finns framför allt inom området med nummerportabilitet och på området carrier preselection, det vill säga att konsumenten själv kan göra ett val om vilken operatör han eller hon väljer för interurbansamtal.
På grund av det höga priset för interurbansamtal lönar det sig mest för användaren.
Nummerportabilitet, det vill säga att man tar med sig sitt nummer om man flyttar till en annan operatör, är a och o.
Det är ett mycket effektivt instrument varigenom operatörer tvingas att göra sitt allra bästa, för att behandla sina kunder väl, eftersom kunden relativt lätt kan byta operatör.
Låt oss inte glömma att Europaparlamentet på den långa vägen mot interkonnektdirektivet, alltid insisterat på ett snabbt införande av en nummerportabilitet.
Jag är glad att rådet nu också på sitt senaste sammanträde vänt och övertagit Europaparlamentets gamla ståndpunkt genom att insistera på ett snabbt införande av nummerportabilitet.
Jag föreslår parlamentet i mitt betänkande att betrakta länder som den 1 januari 2000 fortfarande inte infört någon nummerportabilitet, som länder där någon full konkurrens på telekommunikationsmarknaden ännu inte gäller, så att det periodiskt för allmänheten gör synligt att man i deras land ännu inte är färdiga och att konsumenten därför betalar för mycket.
Denna nummerportabilitet måste på sikt också införas för den mobila sektorn, men jag vet att det där tekniskt fortfarande finns många problem.
En annan viktig punkt är carrier selection och carrier preselection.
Utan val av interurbanoperatören har den europeiska konsumenten föga nytta av liberaliseringen.
Eftersom vi vill ha ärlig konkurrens i hela unionen, tycker jag att varje land måste uppfylla skyldigheten carrier selection och carrier preselection.
Jag skulle enträget vilja be min kollega Read att återkalla sitt ändringsförslag nr.
1.
Det ligger inte i konsumentens intresse och det skyddar de för höga kostnaderna på lokalsamtal hos en stor operatör, medan samma operatör profiterar på den gynnsamma konkurrensmöjligheten på fastlandet.
Det är verkligen ingen ömsesidighet.
Jag förslår också att för såväl nummerportabilitet som carrier selection och carrier preselection ge en lagenlig grund genom revidering av interkonnektdirektivet.
Jag hoppas att kommissionär Bangemann kommer att tillgodose denna önskan.
En annan punkt att uppmärksamma i mitt betänkande, som kommer upp, är utvecklingen av de så kallade paneuropeiska servicenumren.
Tjänster på basis av dessa nummer förväntas kunna växa enormt under kommande år.
Jag har betonat att utvecklingen av europeiska nummer inte får förlora utvecklingen av globala nummer.
Jag har hört motstridiga uttalanden om utrymmet för särskilda europeiska nummer ur siktet.
Jag hör gärna från kommissionären hur det ligger till med utvecklingen av dessa nummer på världsskalan, och vilken roll den Europeiska unionen enligt honom måste ha.
Jag tycker i alla fall att Europa måste ta en ledande roll om global utveckling låter vänta för länge på sig, så som många fruktar.
Den som någon gång tittar på sidorna med utbudet från Eurosport - och jag vet att båda kommissionärerna är stora idrottsälskare och därför ägnar många timmar åt det - den vet att den stora mångfalden av nummer absolut inte främjar utvecklingen av paneuropeiska tjänster.
Jag anser också att konsumenten klart måste vet om de använder gratisnummer eller nummer som de måste betala för.
I en del medlemsstater är skillnaden inte alltid tydlig och konsumenten måste vänta många minuter innan det är deras tur, utan att de vet att det kommer att kosta honom en massa pengar.
Man kan inte belasta medborgarna med periodiska förändringar av nummerplaner.
Man blir tokig av det och kostnaderna för det är för stora för medborgare och näringsliv.
Därför hellre en bra operation under till exempel fem år, än en ny förändring varje år.
Samtidigt tycker jag att införandet av en europeisk landskod med nummer 3, är ett steg för långt.
Det kräver vidare studier.
Min grupp kan i huvuddrag instämma till förslagen i grönboken och vi är nyfikna på reaktionen från kommissionären på våra förslag och ändringsförslag.
Sedan också ett litet ord om betänkandet från herr Argyros.
Jag skulle vilja fastställa att det som det slutligen handlar om är, att få klarhet när det gäller förhållandet mellan så kallade särskild nätverkstillgång å ena sidan och hur man å andra sidan måste tolka det.
Jag hör gärna något om det från vår kommissionär.
