# ID: svediakorp-gov479831
# author: Trakatellis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-07-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 612
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, betänkandet som vi diskuterar angående revideringen av direktiv 90 / 220 om den avsiktliga liberaliseringen av genmodifierade organismer inordnas inom ramen för moderniseringen av gemenskapslagstiftningen på området för bioteknik.
Således kommer man att ta hänsyn till de erfarenheter och de kunskaper som har erhållits lika mycket genom utvecklingen och framstegen inom vetenskapen som genom tillämpningen av detta direktiv de sista sju åren.
Ett av de viktigaste elementen i denna revidering avser bedömningen av farorna, naturligtvis med en motsvarande klassificering, så att en jämförelse med motsvarande administrativa förfaranden för ett utfärdande av tillstånd till liberalisering av genmodifierade organismer i miljön möjliggörs.
Naturligtvis får inte förenklingen av och flexibiliteten i direktivets förfaranden äventyra säkerheten, och på grund av detta måste de huvudsakligen även gälla fall där det är bevisat att faran är låg.
Följaktligen måste kommissionen när den presenterar ändringen av direktiv 90 / 220, hursomhelst lägga fram klara direktiv för en bedömning av faran.
När det gäller att fullborda målen gällande uppbyggnaden av allmänhetens förtroende, av utvecklingen av konkurrenskraften inom den europeiska industrin och skyddet av folkhälsan och miljön, vilka, som det har anmärkts, kommissionen har satt inom ramarna för den " statliga boken ", hoppas jag att den kommer att ta hänsyn till vissa element såsom: för det första, arten av genetisk modifiering, till och med om detta avser en enkel kvalitet på färgen eller strukturen på en frukt, eller tvärtom om det avser en växts förvärvande av en resistens mot ett växtbekämpningsmedel.
Detta på grund av att i det sista fallet är det möjligt att påverka balansen i ekosystemet och även konkurrensen, på grund av jordbrukarnas beroende av vissa företag som förfogar över patent som gäller genmodifierade växter och även för bekämpningsmedlet som växten är resistent mot.
För det andra, om man tillsammans med överföringen av en eller flera gener även överför resistensen mot en eller flera antibiotika.
Här måste man hursomhelst utvärdera den eventuella överföringen av resistensen till mikroorganismer.
För det tredje, om den genetiskt modifierade organismen är en växt och odlas experimentellt och för handel, måste liknande växter som inte är modifierade kunna skyddas.
Detta eftersom det är fastställt att överföring av pollen kan ske, och då denna är naturlig kommer det att resultera i nya arter av växten som emellertid kan ha olika eller till och med oönskade kvaliteter.
Jag skulle vilja betona här att de underordnade paragraferna 2, 3 och 4 i direktivet var mycket fullständiga på olika viktiga punkter och säkerligen var bristen den att dessa punkter inte tolkades på rätt sätt för att konkret vara till nytta mot riskerna.
Jag ger här ännu fler idéer och jag skulle vilja ha ett svar från kommissionen.
För det första, var skall stödet ges till en utvärdering av farorna och hur skall man klassificera dem?
För det andra, hur skall man sammanlänka klassificeringen av farorna med de administrativa förfarandena?
Vad beträffar frågan om säkerheten är jag generellt överens med föredraganden.
Angående märkningen av livsmedel är jag av den åsikten att det måste finnas en märkning av alla livsmedel för att konsumenten varje gång skall veta vad han köper.
För övrigt vill nästan alla konsumenter ha all information om de livsmedel de köper.
Endast på så sätt kan deras förtroende återvinnas.
Informationen till konsumenterna måste stärkas för att de skall få hjälp att välja sina varor.
Jag vill betona att på hela detta område krävs en uppföljning både från medlemsstaternas sida och från kommissionens.
